15 juni, 2023 In Uncategorized

NEON- och SVEP-möte

Den 13 juni på eftermiddagen ägde ett kombinerat möte mellan Nätverket Epidemiologi och Nutrition (NEON) och Svensk Epidemiologisk Förening (SVEP) på Rudbecklaboratoriet i Uppsala. Thomas från styrelsen var på plats där temat för dagen var causal inference in nutritional epidemiology – optimizing the use of observation data to strengthen the evidence between diet and health. Nedan kommer en kort sammanfattning av dagens presentationer.

Causal inference with focus on directed acyclic graphs (DAG) for specifying associations

Först ut var Anton Nilsson, docent i epidemiologisk metodik från Lunds universitet som presenterade om så kallade directed acyclic graphs (DAG) som är en figur där man visualiserar en grupp av matematiska ekvationer för att förklara relationerna mellan olika variabler och kunna dra kausala slutledningar. DAG byggs upp av bland annat noder som ska representera exponering, utfall och confounders. Relationen mellan dessa kan antingen beskrivas som deterministiska eller probabilistiska. Fördelen med en DAG är att både kausala och statistiska relationer kan bestämmas från figuren. Kortfattat, DAG kan ses som ett verktyg att tänka på kausala effekter, visualisera dem och bestämma vilka variabler man ska justera för.

PhD student presentation and discussion: Health effects of milk consumption: phenome-wide Mendelian randomization study

Doktorand Shuai Yuan från Karolinska Institutet presenterade sitt arbete om användning av mendelian randomisering till att utforska hälsoeffekterna av mjölkintag. Där mjölk anses vara en stor del av västerländsk kost och innehåller en rad essentiella näringsämnen men samtidigt är kopplat till en rad olika hälsoutfall. Shuai undersökte till vilken grad generna påverkar dessa utfall. I resultatet fann man att det fanns både negativa och positiva associationer med hänsyn till enskilda hälsoutfall. Möjliga mekanismer kunde förklaras av en förbättrad lipidprofil, påverkan från särskilda näringsämnen och tarmmikrobiota. En av begränsningarna är att resultaten bara kan återspegla hälsoeffekterna av mjölkintag istället för andra mejeriprodukter. Studien avslöjade vissa hälsoeffekter som enbart går att generalisera till den europeiska befolkningen.

Efteråt kom Dr Shafqat Ahmad från Uppsala universitet som debattör och ställde frågor till Shuai om blanda annat ursprunget av mätningen av exponeringen, dvs de genetiska markörer, men även teorin kring bakom den kausala relationerna med hänsyn till utfallet.

Limitations and challenges of systematic reviews – experience from the NNR2023 SR center

Vidare presenterade professor Agneta Åkesson från Karolinska Institutet som är arbetsledare för expertgruppen för utvecklingen av de Nordiska Näringsrekommendationer 2023 (NNR2023) och diskuterade själva processen, begränsningarna och utmaningarna vid framtagandet av arbetet. Där NNR ger basen till den vetenskapliga grunden för nationella näringsrekommendationer som leds av Norge i denna runda. Processen för systematic review ställde höga krav, dels för val av artiklar där bland annat 72 666 artiklar screenades och fulltext-läsning av 756 artiklar. En del generella aspekter som man tog hänsyn till var exempelvis att studierna ska vara relevanta för Norden, inte inkludera studier om viktnedgång, patienter med sjukdom eller malnutrition. En stor vikt lades på transparens i arbetet. 

Arbetet följde även till stor del The Nordic Nutrition Recommendations 2022 – handbook for qualified systematic reviews (2020) som i sin tur följde en rad steg. Efter att ha analyserat alla artiklar gjordes en risk of bias assessment där en stor del av artiklarna berörs av någon form av bias, som det i princip alltid är med studier inom nutrition. Men kort och gott finns mycket nyttig information att tillgå.

Reforming nutritional hypotheses

Därefter presenterade postdoktor Daniel Borch Ibsen från Aarhus universitet i Danmark via Zoom om den teoretiska omställningen som bör tillämpas för nutritionsepidemiologska studier. Han sammanfattade att det finns tre viktiga överväganden man bör ta hänsyn till när det kommer till studier inom nutrition:

  • The good – Kostvanor är sammansatta; vårt ramverk kring nutrition kan ses som konstant och att alla dess komponenter är i balans med varandra. Exempelvis om intag av fett går ner måste antingen protein eller kolhydrater gå upp. Detta kallas i princip för food substitution.
  • The bad – Exponering till näring är multidimensionell; intag (förutsatt att intaget är konstant) av näringsämnen från olika källor kommer ha olika effekter.
  • The ugly – Deltagare är konstant exponerade; närmare sagt, exponering kan variera baserat på intag vid baslinje och vilken typ av intervention man väljer. Vilket i sin tur resulterar i varierande grad på effekten från interventionen.

Vidare presenterade han hur det ovan kunde appliceras på en studie om långtidseffekten på DASH-diet på 22-årsrisken av hjärtsvikt.

Understanding compositional data in nutrition: applications to energy intake adjustment and substitution modelling

Till sist var det två presentatörer från Leeds universitet och Alan Turing-institutet i London, doktorand Georgia Tomova och docent Peter WG Tennant. Som även hade kopplat upp sig och presenterade digitalt på mötet.

Georgia började med att presentera från perspektivet av kausal slutledning vid analys av kompositionsdata. Dvs konceptet att alla delar kan förklaras i sin helhet. Där de med hjälp av Monte Carlo-simuleringar hade statistiskt testat olika modeller för att kausalt förklara relationerna. Med hänsyn till DAG finns fyra prominenta modell-strategier för att justera energiintag i observationsstudier: 

  • The standard model, som tar hänsyn till det totala energiintaget. 
  • The residual model, som justerar energiintagets residualer. 
  • The energy partition model, som tar hänsyn till den kvarvarande energin. 
  • The nutrient density model, som tar hänsyn till totala energiintaget som nämnare.

Kortfattat kunde de se att modellen som justerade för alla komponenter presterade bättre än om man fokuserade på enskilda komponenter. Deras rekommendation var att strategin för definiering av estimanden och justering bör tydligt anges och motiveras. En modell som inkluderar alla individuella komponenter ger den enklaste och mest exakta metoden för att uppskatta varje önskad orsakseffekt jämfört mot modeller med enskilda komponenter. Samt att det är viktigt att alltid mäta estimanden i samma enhet, dvs om det är gram, portion eller kalorier.

Sedan tog Peter över och utvecklade vidare hur detta kan tillämpas mer praktiskt där kostriktlinjer till stor del rekommenderar att substituera ett livsmedel mot ett annat. Där vikten var snarare att se till att ha väl-definierade substitutioner i sina modeller, exempelvis kött byts ut mot fisk. Risken om detta inte görs, men som även kan uppstå omedvetet i sin forskning, är att man skapar en så kallad substitutionseffekt där man istället skapar en icke-existerande effekt. Sammanfattningsvis, uppskattning av substitutionseffekter inom observationsdata kräver extremt tydligt definierade uppskattningar och i sin tur användning av lämpliga estimatorer.

Vidare läsning: 

Adjustment for energy intake in nutritional research: a causal inference perspective (2022). https://doi.org/10.1093/ajcn/nqab266

Theory and performance of substitution models for estimating relative causal effects in nutritional epidemiology (2022). https://doi.org/10.1093/ajcn/nqac188 

28 februari, 2023 In Event

Årsmöte 2023

Den 25e februari var det äntligen dags för Nutritionistföreningens årsmöte. 

Dagen startade med en föreläsning från Clara Onell som berättade om sitt doktorandprojekt samt resan dit hon är idag. Sedan öppnades årsmötet och de första punkterna på dagordningen blev avverkade. När klockan slog 12 var det dags för en lunchpaus där det bjöds på poke bowls.

Med magarna mätta fortsatte årsmötet där bland annat verksamhetsberättelsen presenterades, styrelsen blev beviljad ansvarsfrihet och propositioner avhandlades. Tillslut var det dags för val av ny styrelse och valberedning. 

Styrelsen 2023 som valdes in är Thomas Roosdorp (ordförande), Hanna Wieslander, Michelle Rydow och Mika Hörnfeldt. Det innebär att två platser i styrelsen är vakanta. Valberedningen som valdes in för 2023 är Maja Danielsson och Lovisa Söderman.

När mötet var avslutat, avrundades dagen med en gemensam pralinsmakning med praliner från Green Praline.

Dagen var väldigt uppskattad och vi tackar alla medlemmar som dök upp och gjorde sin röst hörd. Nu tackar vi för det gångna året och ser fram emot ett nytt år med Nutritionistföreningen. 

17 november, 2022 In Event

Medlemsevent 23 Oktober

Den 23:e oktober höll föreningen årets andra medlemsevent och det blev en succé! Samtliga 40 platser fylldes klockan 11.00 när dörrarna öppnades till BeLamb på Drottninggatan i Stockholm. Eventet började med en fantastisk frukost och mysigt mingel.

Det var en trevlig stämning i lokalen med mycket skratt och prat. Kl. 11.30 började första presentationen som hölls av Karin Jonsson. Hon berättade om sin tid som student med ett intresse för groddning och en målmedveten resa till det spännande projekt som hon idag arbetar med på det internationella företaget Paulig Group i hennes roll som Sustainability Program Manager, Nutrition & Food Health. 

Josefin Edwall Löfvenborg var talare nummer 2 och fick oss alla att reflektera över vad våra individuella mål egentligen är och att vi kan behöva vara lite flexibla för att nå dem. Vägen fram till ditt drömmål är inte alltid rak och du kan hamna på flera roliga sidospår. Idag arbetar Josefin som risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket. Hon är även med i valberedning för Nutritionistföreningen, så om du har några frågor om hur du söker till styrelsen eller vad vi gör kan du kontakta Josefin (eller någon av oss i styrelsen).

Sedan togs en paus och det serverades frukt, mackor, kaffe och te till alla medlemmar. Efter det tog Gayane Sarkisian över och berättade om sin spännande resa som tennisproffs i LA där hon även började studera nutrition, hur professionen såg ut där och hur det var att komma tillbaka till Sverige och börja sin karriär här. Gayane är idag chefsnutritionist på ett nystartat företag där de utvecklar en tjänst för kost och vård i byggnaden “Forskaren”, som kommer ligga vid nya Karolinska.

Sist ut att tala var Nour Kazak som berättade om sina drivkrafter och hans erfarenheter av att inte vara säker på vad han skulle studera eller vad som skulle hända efter examen. Idag har han sitt sitt drömjobb på Nestlé Health Science där han arbetar som produktspecialist och mer specifikt med näringsdrycker och försäljning av dessa produkter. 

Vi i styrelsen vill tacka alla medlemmar som kom på eventet och vi hoppas att ni alla tyckte att det var lika lyckat som vi tyckte att det var. Såklart vill vi även tacka de fantastiska talarna som presenterade på eventet – tack för att ni delade med er av era spännande resor samt reflektioner om att vara yrkesverksam nutritionist! 

Bilder: Johanna Holtz Photography

13 oktober, 2022 In Nyheter

NEON-möte Dag 2

Den 12 och 13 oktober hölls årets NEON (Nätverket Epidemiologi Och Nutrition) möte på plats i Stockholm. Maja och Hanna från Nutritionistföreningens styrelse var på plats dag 2 av konferensen och tog del av fyra intressanta presentationer med temat BIG DATA on diet and physical activity and health. Nedan kommer en kortare sammanfattning om de olika föredragen.

power-point, publik, skärm

 

Ultra-processed food advertisement (outdoors and digital) exposure on behaviours associated with obesity development in Swedish adolescents

Först ut presenterade Ioannis Ioakeimids, Senior researcher på Karolinska Institutet sin forskning om reklam för ultra-processad mat. Elever från två områden i Stockholm, med olika socioekonomisk status, fick rapportera in bilder på all matrelaterad reklam de såg. Fältstudier genomfördes då forskare var ute och tog bilder på reklam som förekom i de utvalda områdena.

Resultaten visade att personer i området med hög socioekonomisk status utsattes för mindre reklam för ultra-processad mat i förhållande till annan matrelaterad reklam. Området med lägre socioekonomisk status blev exponerade för mer reklam gällande ultra-processad mat och mindre annan matrelaterad reklam. 

Om det låter som ett intressant område är detta två studierna från Ioannis som diskuterades under mötet: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34048353/ och ​​https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31864323/.

Den 9 November finns det möjlighet att vidare lyssna på ämnet; länk till anmälan har ännu inte kommit.

 

PhD student discussion: Dietitians’ usage of Telenutrition before and during Covid-19

Sarah Persson, PhD student vid Umeå Universitet var nästa talare och presenterade sin pågående forskning om dietisters användning av webbaserade tjänster innan och under Covid 19. Idag har alla regioner i Sverige tillgång till digitala plattformar för kontakt med patienter, detta infördes 2016 men då användes det endast av en region. I studien undersöktes hur väl de webbaserade tjänsterna användes och togs emot av dietister, detta gjordes genom 2 enkätstudier genomförda 2016 och 2021.

Studien 2016 resulterade i 71 enkätsvar där 16% använde tjänsterna varav 42% upplevde användandet som positivt. Vid uppföljningen 2021 svarade 125 personer på enkäten och 60% använde det regelbundet varav 89% upplevde det som positivt. Det diskuterades att ökningen kan bero på att pandemin har påverkat användningen eftersom personbesök försvårades samt att det användes i flera regioner 2021. Trots det tror Sarah att webbtjänster är här för att stanna som komplement för traditionell vård.  

 

PhD student discussion: The DiaCert-study – A digital intervention to promote physical activity among patients with type 2 diabetes 

Madeleine Hummel, PhD student vid Karolinska Institutet diskuterade sin pågående studie “The DiaCert-study” som är en digital intervention för promotion av fysisk aktivitet hos typ-2 diabetes patienter. Studien använde sig av en app som heter DiaCert som registrerar deltagarens individuella stegmål för dagen. Om målet uppnås ges positiv feedback. Kontrollgruppen fick inte ta del av appen utan erbjöds enbart vanlig vård. 

Interventionsgruppen fick använda appen i 3 månader och båda grupperna följdes upp efter 3 och 6 månader. I uppföljningen mättes deltagarnas fysiska och mentala hälsa med hjälp av en enkät vilket gav ett mått på deltagarnas hälsorelaterade livskvalitet, blodprover samlades även in vid uppföljningstillfällena.

I studien sågs resultat efter 3 månader mellan de två grupperna men effekterna observerades inte vid 6 månaders uppföljning.   

 

Digital twins and prediction of non-communicable disease

Sist ut att presentera var Gunnar Cedersund, Senior lecturer vid Linköping Universitet som berättade om det senaste inom e-hälsa nämligen digitala tvillingar, även kallat tredje generationen av e-hälsa. Gruppen har skapat en digital kopia av patienten, eller personen i fråga, ner till cellnivå. Genom att använda matematiska modeller för att simulera processer  i organen kan en digital kopia skapas.

Detta innovativa projekt kan stimulera olika scenarion och förutsätta hur en viss behandling, exempelvis i form av kostupplägg, kan påverka personens hälsa. Syftet är att skapa en större förståelse hos individen för sin egen hälsa och varför personen får de kostråd som ges, men också ökad förståelse för hur organen i kroppen påverkas av och med varandra. Arbetssättet är unikt och finns än så länge bara i Sverige. 

Låter detta intressant rekommenderar vi att läsa vidare på https://liu.se/nyhet/digitala-tvillingar-for-att-forsta-hur-kroppen-fungerar  

27 juni, 2022 In Event

Årets första medlemsevent

Efter två års uppehåll från nätverksträffarna var det äntligen dags för årets första event för medlemmar i Nutritionistföreningen. Denna gång träffades vi en ljummen eftermiddag på Djurgården i Stockholm. Ett något mindre men ytterst trivsamt event där vi i styrelsen tillsammans med medlemmar guidades av yogalärare Eva Eriksson som driver Leva by Eva genom sextio minuters yoga vinyasa flow. Se fler bilder från eventet längst ner i inlägget.

Nutritionistföreningen har som mål att anordna två nätverksträffar om året med syfte att öppna upp för samtal mellan medlemmar. Denna gången diskuterades bland annat en rad viktiga frågor om framtidens möjligheter och utmaningar för nutritionister. Några av frågorna som diskuterades var; vilka är våra största folkhälsoutmaningar? Vilka folkhälsoinsatser bör prioriteras för att främja folkhälsan? Behövs ett kommunikationsnätverk för nutritionister inom Sverige? Det blev många intressanta tankar och funderingar som delades.

Vi i styrelsen vill även ta tillfället i akt och belysa den möjligheten du som medlem har att påverka nutritionisters position och ansvar i samhället. Att gå med i Nutritionistföreningen ger dig ett värdefullt nätverk där du som medlem har möjlighet att komma med egna inputs på allt från utbildning, synlighet, yrkesmöjligheter och samhällsstatus. Här blir du medlem.

Stort tack till alla medlemmar som deltog! Det var ett mycket uppskattat event.
I månadens nyhetsbrev kan du läsa mer om vad som är aktuellt just nu. Håll utkik efter nästa event som kommer i höst!

Glada sommar önskar styrelsen!

Skrivet av Johanna Holtz