Nutritionistföreningen | Blogg
21524
page-template,page-template-blog-large-image,page-template-blog-large-image-php,page,page-id-21524,theme-stockholm,qode-social-login-1.0,qode-restaurant-1.0,woocommerce-no-js,ajax_fade,page_not_loaded,,select-child-theme-ver-1.0.0,select-theme-ver-4.4.1,wpb-js-composer js-comp-ver-5.4.7,vc_responsive

7 frågor med Josefin Gertsson

Efter ett litet sommaruppehåll är bloggen tillbaka med 7 frågor! Denna gång är det Josefin Gertsson som delar med sig om sin vardag och sina erfarenheter. Trevlig läsning!

1. Berätta lite kort om dig själv

Jag är uppvuxen i Växjö men efter att jag pluggade till nutritionist i Stockholm har jag blivit kvar här. Jag och familjen bor i Solna. Förutom mat och hälsa är mina stora intressen odling och katter.

2. Varför valde du att läsa till nutritionist?

Jag har alltid varit fascinerad av människokroppen. Intresset för hälsa växte fram därur. När jag hittade utbildningen kände jag direkt att den skulle vara perfekt för mig – och det stämde verkligen.

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?

Jag jobbar på ett företag som gör läkemedel och kosttillskott, Pharma Nord.

Till en början jobbade jag framför allt med webben, marknadsmaterial, uppdaterade texter och skrev nyhetsbrev.

Nu har min tjänst utvecklats till att föreläsa om näring och kosttillskott runt om i Sverige. Jag är också reklamationsansvarig.

4. Vad är roligast med det du gör?

Det jag gillar bäst med mitt jobb är att jag hela tiden lär mig nytt och har breda arbetsuppgifter. Jag får också det bästa av två världar genom att ha en kombinerad kontors- och resande tjänst.

Jag älskar att nörda ner mig i de ämnen jag föreläser om. Samtidigt får jag utlopp för min kreativitet då jag sätter ihop/skapar föreläsningarna och powerpoint presentationerna.

Det är också kul att jobba i projektform – att planera, boka, bjuda in och administrera föreläsningarna.

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Om jag inte har någon föreläsning inbokad börjar jag jobba 8.30. Först går jag igenom inkorgen. Därefter bokar jag föreläsningslokaler, hotell och resor, fixar med material så som Powerpoint presentationer och inbjudningar. Jag svarar på produktfrågor och hanterar eventuella reklamationer. Självklart klämmer jag in en kopp kaffe eller fem och en vegetarisk lunch.

När jag är på resande fot föreläser jag oftast kvällstid. Därför passar jag på att ta sovmorgon, ofta i kombination med härlig hotellfrukost. Därefter går jag igenom utvärderingsenkäter från gårdagens föreläsning, återkopplar på frågor och förbereder inför nästkommande föreläsning. Sedan reser jag till vidare till nästa stad och väl framme förbereder jag kvällens föreläsningsevent – packar goodie bags, stämmer av mat och allergier med cateringpersonalen på plats och ser till att tekniken funkar som den ska.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?

Vi behövs verkligen! Men vi behöver också visa framfötterna tror jag, berätta att vi finns och varför vi är så viktiga.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?

Mina tips till blivande nutritionister är att vara aktiv som student. Gå med i studentrådet eller försök hitta ett extrajobb inom nutrition. Välj examensarbete med omsorg, det kan generera fler möjligheter.

Kontakter är otroligt viktigt, jag önskar att jag hade insett det tidigare.

7 frågor med Emily Sonestedt

Nu är det äntligen dags för ett nytt inlägg på Nutritionistiföreningens blogg! Vi hoppas att ni mår bra och att ni är rädda om varandra i dessa tider! Nedan kan ni läsa om Emily Sonestedt, nutritionist och forskare vid Lunds universitet. Trevlig läsning!

Emily Sonestedt är nutritionist och forskare vid Lunds universitet.

1. Berätta lite kort om dig själv
Jag bor i Klagshamn, strax söder om Malmö tillsammans med min man Anders som är lärare och forskare vid Blekinge Tekniska högskolan, och våra tre barn Pi 7 år, Lo 6 år och Frej 4 månader. 

2. Varför valde du att läsa till nutritionist? 
Jag flyttade till Stockholm från Falköping direkt efter gymnasiet 1999 för att börja på nutritionistlinjen. Det var mitt förstaval eftersom det var den perfekta kombinationen av kemi, fysiologi och hälsa. Jag hade ett stort intresse för kost och träning under gymnasietiden. Jag läste frågespalter med Fredrik Paulún i fitnesstidningar och fick upp ögonen för att man kunde läsa nutrition i Stockholm. Jag tror även att det faktum att jag är nötallergiker och alltid har läst innehållsförteckningar gjort att jag har haft ett stort intresse för vad maten innehåller. 

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?
Idag jobbar jag som forskare vid Lunds universitet där jag leder en forskargrupp inom nutritionsepidemiologi. Under nutritionsutbildningen valde jag inriktning mot molekylär nutrition, och inte folkhälsonutrition, då jag var övertygad om att jag skulle jobba på ett labb. Men under kursen i nutritionsepidemiologi fastnade jag verkligen för ämnet. Jag gjorde ett sommarprojekt hos Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi på KI, och sedan även mitt examensarbete hos henne. Efter utbildningen ville jag flytta från Stockholm och sökte upp Elisabet Wirfält som ledde arbetet kring kostvanor i Malmö Kost Cancer studien. Efter att ha gått på stipendium ett tag blev jag antagen som doktorand 2005. Mitt examensarbete vid KI hade handlat om fytoöstrogener och det blev även mitt fokus för doktorandprojektet. Efter disputationen i december 2008 hade jag turen att få en postdoktjänst hos Marju Orho-Melander vid samma institution vid Lunds universitet. Mitt doktorandprojekt hade till viss del handlat om genetiska faktorer, men som postdok fick jag verkligen förmånen att grotta ner mig ännu mer i genetiska studier och studera interaktion mellan kostfaktorer och genetik. Jag har alltid haft ganska tydliga mål med vad jag velat. Redan när jag började som postdok hade jag bestämt att jag skulle satsa på att bli forskargruppsledare. För detta krävs att man driver egna projekt och att man får ihop tillräckligt med finansiering för dessa. Från 2017 leder jag min egen forskargrupp, men jag har fortfarande efter alla dessa år inte en fast tjänst. Just nu är jag biträdande lektor. Jag är huvudhandledare till fyra doktorander. Dessutom ingår en projektassistent och två mastersstudenter just nu i gruppen. 

4. Vad är roligast med det du gör?
Det jag uppskattar mest med arbetet är att det är så roligt och spännande. Att få undersöka något som ingen annan har gjort tidigare, det är verkligen något speciellt med det. Jag har friheten att planera mina egna forskningsprojekt och därmed möjligheten att ägna mig åt de forskningsfrågor jag är mest intresserad av. Detta är verkligen mitt drömjobb. 

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?
Nu i corona-tider är väl inte vardagen sig lik för någon. Hela min grupp jobbar hemifrån och vi ses bara via onlinemöten. Jag fick även mitt tredje barn i februari men som chef och forskargruppsledare går det inte att vara ledig en längre tid. Det är ansökningar som ska skrivas och en hel del administration som måste skötas. Min man tar ut det mesta av föräldraledigheten och har gjort det redan från början. Men det är trevligt att få det bästa av två världar: att vissa dagar få ägna sig åt forskningen medan andra dagar enbart går till att få vara med barnen. Just flexibiliteten i mitt jobb och friheten att styra över sin egen tid är sådant jag verkligen uppskattar. 

I vanliga fall (innan coronakrisen) lämnar jag barn på förskolan och cyklar sedan till jobbet på Clinical Research Centre på sjukhusområdet i Malmö. Under förmiddagen svarar jag på email samt har ett möte med någon av doktoranderna kring pågående projekt. Lunch äter vi oftast tillsammans i gruppen och under eftermiddagen kanske det är ett möte med ekonomiansvarig kring budgeten. Resten av eftermiddagen ger jag feedback på en uppsats från en student innan jag cyklar hemåt kl 15.30. Det är ett ganska omväxlande arbete. Vissa dagar skriver jag på ansökningar. Vissa perioder blir det mycket undervisning eller planering kring framtida undervisning. Det är även många spännande seminarier vid universitetet som jag passar på att gå på. Det händer även att jag själv utför statistiska analyser, även om det nuförtiden mest är doktorander som gör det. Jag försöker även jobba hemifrån en eller två dagar i veckan för att få ro att till exempel läsa doktoranderna manuskript eller skriva ansökningar.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?
Jag skulle vilja säga att den ser ljus ut. Det finns ett stort intresse för kost och hälsa och det behövs mer kompetens inom området. 

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?
Om man vill forska inom nutritionsområdet ska man vara medveten om att det är svårt att få finansiering för ren nutritionsforskning. Vi vet att det är så mycket forskning som behövs för att vi ska förstå kostens effekter, men det gäller verkligen att man hittar sin egen nisch. Ta tillfällen till att studera och arbete utomlands för att få nyttig erfarenhet. Väl examensarbete med stor omsorg eftersom den erfarenheten gör det lättare att få en passande doktorandtjänst.

Mat mer än klimat

Den 20 november anordnade Lantbrukarnas Riksförbund och Anki Sundin (LRF Mjölk) ett seminarium om hållbarhet kopplat till livsmedelskedjan. Mat mer än klimat var titeln. Innehållet i seminariet var “food matrix” och näringstäthet i förhållande till miljöpåverkan. 

Bildresultat för LRF mjölk

Vi som deltog var forskare, representanter från myndigheter, fackförbund och bransch- och intresseorganisationer, samt nutritionister och dietister. Alla med ett gemensamt intresse för mat och klimat. 

Bildresultat för fredrik rosqvist

F


Food matrix – Fredrik Rosqvist

När vi diskuterar mat idag är det svårt att undvika att ta upp frågan om hållbarhet och miljöpåverkan. Men mat är mer än klimat. Mat är näring och bidrar till hälsa, men hälsoeffekterna kan skilja sig mellan två till synes lika livsmedel, i avseende på näringsvärde. Forskningen kring begreppet “food matrix” går framåt och under seminariet fick vi ta del av de senaste forskningsresultaten om mättat mjölkfett från Fredrik Rosqvist, forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk nutrition och metabolism, på Uppsala Universitet. 

Food matrix handlar kortfattat om ett livsmedels innehåll och struktur. Fredrik berättade om molekylen MFGM (milk fat globule membrane), som han ägnat mycket tid och forskning åt. MFGM omsluter mjölkfett i olika mjölkprodukter. Olika mejeriprodukter varierar i innehåll på MFGM och har visat sig ha olika effekter på hälsan, oavsett fetthalt. Detta föreslår att mättat fett (saturated fatty acids, SFA) i mjölkprodukter kan påverka hälsan mer eller mindre beroende på mängden MFGM. Mättat (mjölk)fett är med andra ord mer komplext än vi tidigare trott. 

Mjölk innehåller en stor andel mättat fett, vilket har visat sig påverka kolesterolvärdena i blodet. Mättat fett höjer LDL-kolesterolet (low density lipoprotein), medan omättade fetter som MUFA (mono-unsaturated fatty acids) och PUFA (poly-unsaturated fatty acids) sänker LDL. Dessa fynd ligger till grund för dagens kostråd om fetter. Senare forskning har dock nyanserat bilden av mättat fett gällande mjölkprodukter. Det är inte riktigt så enkelt som att mättat fett i mjölk är uteslutande lika “dåligt” för hälsan som man tidigare trott. Flera olika studier visar att innehåll av MFGM påverkar blodfetterna olika, trots matchning i fettinnehåll. Smör tycks höja LDL mer än mjölk och ost verkar ha minst påverkan på LDL.  

Vid produktion av smör från mjölk “försvinner” en stor del av mängden MFGM som naturligt finns i mjölk. Från smör till smörolja försvinner resterande mängd av MFGM och lämnar en “ren” smörolja. MFGM finns dock fortfarande kvar i mjölken. Med denna kunskap har man alltså kunnat studera hälsoeffekterna av MFGM i mjölk. Det är detta som fredrik ägnat sig åt i sin forskning. Det är dock inte enbart MFGM som påverkar hälsoeffekter hos mjölkprodukter, även fermentation och fettstrukturen tycks påverka upptaget av fett till blodet. Fermenterade mejeriprodukter som cream cheese och yoghurt verkar ge en snabbare och högre höjning av blodfetter. Detta är två exempel på att food matrix spelar roll för ett livsmedels effekt på hälsan. 

Mer forskning behövs för att ytterligare förstå vikten av food matrix i olika livsmedel kopplat till hälsa. Det jag tar med mig från Fredriks presentation är att food matrix de facto spelar roll och en frågeställning om huruvida kostråden kring mjölkprodukter och mättat fett bör ändras?

“Food is more than the sum of its parts”   


Näringstäthet i förhållande till miljöpåverkan – Elinor Hallström

Bildresultat för ellinor hallström

Elinor Hallström är nutritionist och jobbar med sustainable nutrition på RISE – Research Institutes of Sweden. Där forskar hon tillsammans med sina kollegor på hur man kan mäta miljöpåverkan i förhållande till näringstäthet. Det är av intresse att jämföra ett livsmedels klimatpåverkan i förhållande till näringsinnehåll, eftersom matens primära uppgift är att förse våra kroppar med näring. Vi bör ha näring i åtanke när vi väljer mat i livsmedelsbutiken, inte bara förhålla oss till produkten klimatavtryck. 

En del företag redovisar idag sina produkters klimatpåverkan genom koldioxidekvivalenter. Men klimat- och miljöpåverkan från mat är inte endast kopplat till koldioxidutsläpp. Det finns fler steg i livsmedelskedjan som har påverkan på miljön. Elinor pratar om tre viktiga aspekter på hållbarhet kopplat till mat: hållbar konsumtion, hållbar produktion, och matsvinn och matavfall.

Ett bra sätt att få en helhetsbild av en produkts miljöpåverkan är genom så kallade livscykelanalyser (Life Cycle Assessment, LCA). Men LCA’s tar inte hänsyn till näringsinnehållet. Därför jobbar RISE med att ta fram metoder för att poängsätta livsmedel ur ett näringsperspektiv. Detta för att underlätta för industrin att bedöma hållbarhet i förhållande till näringstäthet. Två exempel är nutrition quality scores och nutrition density scores. Olika metoder för beräkning och poängsättning ger dock olika resultat. Idag finns det ingen rekommendation för vilken metod man bör använda och när. Det är mer komplext än så. Fler nutrienter betyder exempelvis inte nödvändigtvis att ett livsmedel är mer hälsosamt. En metod som kan vara bra att använda i vissa fall är capping. Valet av metod beror dels på vad man vill undersöka och dels på vilken målgrupp man riktar sig till.  

I en översiktsartikel som Hallström med kollegor skrivit kan man läsa mer om de olika metoderna som finns idag. Se “Using dietary quality scores to assess sustainability of food products and human diets: A systematic review” E. Hallstrom et. al. Resultat från översiktsartikeln är bland annat att det finns risker och utmaningar med aktuella metoder för att mäta hållbarhet kontra näringstäthet:

  • Olika metoder ger olika resultat
  • Högre näringsinnehåll ger lägre relativ miljöpåverkan (i de flesta metoderna)
  • Det finns vissa absoluta faktorer som begränsar metoderna

Slutsatsen från Elinors presentation är att det är viktigt att se helhetsbilden av hållbar mat. 

Efter presentationerna följde en workshop där vi som deltagare fick diskutera olika frågor om hållbarhet och näringstäthet, bland annat hur olika aktörer i livsmedelskedjan kan använda sig av detta och vilka incitament som finns. Jag lämnade seminariet och workshopen med nyvunnen kunskap och förväntan inför framtiden och kommande forskningsresultat. Det är både inspirerande och spännande att följa utvecklingen av mat och hållbarhetsfrågor. Ny forskning tillkommer hela tiden, inte minst Fredriks forskning om MFGM, utan även många pågående projekt inom RISE och på uppdrag av Stiftelsen Lantbruksforskning. Fortsättning följer!


Av: Lovisa Wilhelmsson, ordförande för Nutritionistföreningen.


Kost och Cancer – hur hänger det ihop?

I torsdags, den 17 oktober, var nutritionistföreningens ordförande Lovisa Wilhelmsson på ett seminarium om Kost och Cancer i Karlstad. Seminariet arrangerades av Cancerfonden och Dietisternas Riksförbund. Nedan kan ni läsa en sammanfattning om det som sades.

Elin Ramfalk, chef över prevention på Cancerfonden inledde kvällen med följande:

  • Minst ⅓ av alla cancerfall kan förebyggas m.h.a hälsosamma levnadsvanor.
  • Antal cancerfall ökar. Varje år drabbas 60.000 människor. Dels lever vi längre, men man räknar med att 20.000 cancerfall (⅓) orsakas av levnadsvanor.
  • Idag överlever ⅔ sin cancerdiagnos. På 70-talet överlevde ⅓.
  • Stat, kommun, region, sjukvård, privata och ideella aktörer – alla behöver hjälpas åt i förebyggandet av cancer.

Hur hänger kost och cancer ihop?
Isabel Drake, forskare Lunds universitet (epidemiologi) 

Drake gick igenom bakgrunden till kostens påverkan på cancerrisken och förklarade hur forskningen går till. Både våra gener och miljön påverkar vår arvsmassa. Miljöfaktorer är t.ex. rökning, övervikt/fetma och exponering via kosten. Seminariet fokuserade på kostens betydelse. Kost är dock svårstuderat och komplext. Vi äter inte enskilda näringsämnen eller livsmedel och kost är svårt att mäta. Slutsatser om enskilda komponenter i kosten är därför svåra att dra – att se kosten som en helhet är viktigast.

Vad är skillnaden på interventionsstudier och observationsstudier? Interventionsstudier ger ett orsakssamband, kan påvisa kausalitet. Observationsstudier ger statistiska samband, korrelationer. Det är dock svårt att endast använda interventionsstudier på kost och cancer eftersom cancer tar tid att utveckla samt att kost är svårt att kontrollera för.

Det finns olika mekanismer för att förklara samband mellan kost och cancer. Direkta: sammantagen effekt av skyddande antioxidanter, carcinogener (t.ex. alkohol) och förvärvade carcinogener (bildas ex. vid matlagning). Indirekta: energibalans och vikt, patogener i mat och förvaring av mat. Exempelvis: Alkohol bryts ner i kroppen till acetaldehyd, vilket kan ge DNA-skador och således leda till cancer. Övervikt och fetma kopplas till 13 olika cancertyper. Mekanismen bygger på inflammation till följd av den hormonellt aktiva fettväven (bl.a. insulin, tillväxthormon och östrogen). Rött kött och charkuterier kopplas till tjock- och ändtarmscancer. Beror på tillagning (stekning, grillning), nitrit-tillsatser och tarminflammation.

Matvanor som minskar risken för cancer
Charlotta Rubin, leg. dietist och folkhälsovetare, Dietisternas Riksförbund

Dietisten Charlotta Rubin inledde med orden “Gör rätt mestadels av tiden”. Sedan konstaterade hon att vikten är central vid cancerprevention. Därför är både kost och fysisk aktivitet aktuellt. De allmänna rekommendationerna från World Cancer Research Fund följer nedan. Den första punkten är viktigast och de övriga är alla betydande, utan inbördes ordning. 

  1. Håll en hälsosam vikt. Riktlinje: BMI inom spannet 18,5-24,9 rekommenderas. Ligg så lågt som möjligt. Midjemått kan användas som ett komplement till BMI.  
  2. Hälsosamma matvanor. Ät mest fullkorn, grova grönsaker, frukt, bär och baljväxter. Rekommendationen är 30 g fibrer/dag då det ökar tarmmotoriken och -passagen, vilket ”sköljer ut” cancerframkallande ämnen, samt minst 500 g frukt, grönsaker och baljväxter per dag.
  3. Begränsa rött kött och undvik charkuterier. Ät max 350-500 g rött kött/vecka. Ät helst inga charkprodukter alls. Det gäller även kyckling- och kalkonbaserade alternativ (även om de är något bättre). Vegetariska alternativ går dock bra att äta. 
  4. Begränsa alkoholkonsumtionen – helst nolltolerans. 
  5. Begränsa intaget av skräpmat. Indirekt påverkan på cancer genom vikten (innehåller mycket energi men lågt näringsinnehåll och är lättillgängligt). 
  6. Begränsa sockersötad läsk. Även juice och saft. Indirekt påverkan genom vikten. Drick vatten.
  7. Förlita dig inte på kosttillskott för prevention av cancer. Ät varierat istället. Finns risker med multivitamin-/mineraltillskott. Undantagsfall är bristtillstånd.
  8. Var fysiskt aktiv i vardagen. Begränsa stillasittandet. Rekommendationen är minst 150 min/vecka eller 30 min/dag måttlig fysisk aktivitet.
  9. Om du kan, amma ditt barn (minskar risken för bröstcancer).
  10. Efter cancerdiagnos – följ råden om du kan.

Sant och falskt om kost och cancer
Maiju Watterhall, leg. dietist och sakkunnig, Cancerfonden

”Hitta din egen väg – gör rätt så ofta du kan”

Sant eller falskt? Watterhall reder ut myterna.

  • Akrylamid leder till cancer? Nej (ytterst liten risk).
  • Är korv lika farligt som rökning vad gäller cancerrisk? Ja. Båda är ungefär lika cancerframkallande, men rökning medför en större risk för den som går från noll till ett paket om dagen.   
  • Socker orsakar cancer? Nej. Men indirekt en risk via viktuppgång. 
  • Cancerceller kan svältas ut genom att undvika socker? Nej. När man är sjuk behöver kroppen energi för att orka läka. 
  • Aspartam är cancerframkallande? Nej

Watterhalls viktigaste budskap till åhörarna är källkritik. Var kritisk när du läser rubrikerna i kvälls- och dagspressen. Var medveten om att det inte är den bästa forskningen som når ut till allmänheten. Medicinska tidskrifter publicerar främst randomiserade kontrollstudier (RCT), medan de artiklar som släpps till pressen i störst utsträckning är observationsstudier.  Hon avslutar med en uppmaning om att fokusera på att främja hälsa – ät och gör det du mår bra av.

“Livet går inte ut på att undvika cancer”

Nugding – hur kan vi knuffas mot hälsosammare val?
Samuel Salzer, beteendestrateg, Beteendelabbet

Samuel Salzer säger att vi människor har kunskapen och viljan, men saknar handlingen för hälsosamma beteenden. Han förklarar att det finns två system för beslutsfattande: det reflektiva systemet och det automatiska systemet. Det senare dominerar vid stress, trötthet och hunger och tenderar att leda till sämre val, medan det första är vårt eftertänksamma system, som vi använder för att ta rationella beslut. Nudging innebär lätta knuffar i rätt riktning – mot hälsosammare val. För att kunna använda nudging behöver vi förstå hur vi tar beslut och därefter skapa gynnsamma miljöer för hälsosamma beslut. Han lyfter ett citat från beteendeekonomen och nobelpristagaren Richard Thaler:

“Människor är inte korkade. Världen är komplex”

Han menar att vi inte kan skylla oss själva när vi tar dåliga beslut, utan behöver förstå att miljön omkring oss påverkar våra val. Han tipsar sedan om tre nudgeverktyg som kan användas i vardagen. Utgå från dig själv och dina svagheter när du använder dig av tipsen.

  • Förändra placering – synliggör det önskade valet. Organisera din hemmiljö för att gynna hälsosamma val. 
  • Ändra standardvalet – gör det önskvärda beteendet förvalt. Ex. mindre tallrikar minskar portionsstorleken och vegetariskt förval ökar intaget av grönsaker. 
  • Personligt kontrakt – gör ett avtal med ditt framtida jag. I en studie såg man att de som planerade in sin träning ökade sin fysiska aktivitet mest. Planera för både framgång och fall (ha alltid en plan B).

Genom att använda kunskapen vi nu lärt oss av samtliga experter på temat Kost och Cancer kan vi som individer leva lite mer hälsosamt och på så vis minska risken att drabbas av cancer. Medan vi gör det behöver de stora aktörerna samarbeta för att fortsätta arbetet med cancerprevention. Förresten, glöm inte att bidra till cancerforskningen genom att köpa Rosa bandet.

7 frågor med Bettina Julin

Välkomna tillbaka till Nutritionistiföreningens blogg efter sommaruppehåll. Vi hoppas att ni haft en härlig sommar och är laddade inför hösten! Nedan kommer ett rykande färskt inlägg där Bettina Julin, nutritionist på Livsmedelsverket, svarar på våra 7 frågor. Trevlig läsning!

Bettina Julin är nutritionist på Livsmedelsverket.

1. Berätta lite kort om dig själv

Jag började som nutritionist på Livsmedelsverket för 1,5 år sedan. Sedan årsskiftet bor jag också i Uppsala tillsammans med min man och våra två söner. Jag är nyförälskad i den närhet som en mindre stad erbjuder och använder gärna fritiden till att upptäcka Uppsala eller åt trädgårdsplanering och –plantering.  

2. Varför valde du att läsa till nutritionist?

Jag började egentligen mina universitetsstudier med att läsa språk och kommunikationsvetenskap. En av kurserna handlade om hälsokommunikation och jag tror att det var där som intresset för folkhälsa väcktes. Att det blev just nutrition var nog en kombination av fascination för ämnet och timing.

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?

Idag jobbar jag som nutritionist vid en avdelning som heter Risk- och nyttovärdering på Livsmedelsverket. Jobbet handlar mycket om att sammanställa vetenskapliga studier inom nutritionsområdet för att stödja andra avdelningar på myndigheten med att ta fram till exempel ny lagstiftning eller råd. Under studierna på nutritionslinjen märkte jag att jag hade störst intresse för de stora dragen och intresserade mig för epidemiologi. Det ledde till att jag började doktorera på Institutet för Miljömedicin, KI och disputerade med en avhandling om samband mellan kadmiumintag via maten och hormonrelaterad cancer. Efter disputationen bytte jag miljö och forskningsinriktining och åkte på postdok vid Harvard Medical School i Boston. Den erfarenheten och mina kunskaper inom epidemiologi ledde mig till ett jobb på Ivbar AB, ett då nystartat FoU-bolag, som utvecklar nya metoder för att kontinuerligt följa upp och analysera data inom sjukvården. Efter några år av mycket problemlösning, okända situationer och många erfarenheter rikare saknade jag den direkta kopplingen till nutrition och sökte mig till Livsmedelsverket.  

4. Vad är roligast med det du gör?

Att få jobba med något som berör så många och att få lära sig nya saker hela tiden.

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Mina dagar ser egentligen väldigt olika ut, men en dag då jag inte behöver lämna barnen på förskolan kommer jag till jobbet tidigt, struntar i att kolla mailen (ett försök till ny rutin) och börjar arbeta med en av de rapporter jag precis skriver. Just idag har jag fått kommentarer på en rapport som bidrar till underlaget för reviderade råd till gravida och ammande. Jag diskuterar med en kollega om hur vi kan få med synpunkterna i rapporten. Just idag har jag inga andra möten så jag hinner sitta ostört med detta ända fram till lunch. Jag startar eftermiddagen med att kolla igenom och svara på mail och bokar upp kalendern för längre uppgifter. Sen ger jag en introduktion till området ”nya livsmedel” till en ny kollega på avdelningen. Vi, en nutritionist och en toxikolog, arbetar tillsammans med området som bland annat handlar om att följa utvecklingen och kommentera på ansökningar om nya livsmedel som företag vill släppa på den europeiska marknaden. Jag avslutar dagen med att förbereda en presentation inför ett möte där vi ska komma fram till beslut i arbetet med att sätta maximivärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. Sen är det dags att kasta sig på cykeln för att hämta barnen på förskolan!       

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?

Jag vill tro att framtiden ser ljus ut, men som många andra före mig redan sagt, tror jag inte att man som nutritionist kan förvänta sig att det ska dyka upp mängder av jobbannonser. Det är istället viktigt att man lär sig att uttrycka sin kompetens, vara flexibel och se möjligheter där just du kan bidra. Jag tror också på att vässa sin profil med någon kompletterande kompetens som marknadsföring, hållbarhet eller toxikologi.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?

Var nyfiken, beredd att prova nya vägar även efter en tid på arbetsmarknaden, och tveka inte att ta dig an uppgifter som du känner dig osäker på – du lär dig massor!