Kost och Cancer – hur hänger det ihop?

I torsdags, den 17 oktober, var nutritionistföreningens ordförande Lovisa Wilhelmsson på ett seminarium om Kost och Cancer i Karlstad. Seminariet arrangerades av Cancerfonden och Dietisternas Riksförbund. Nedan kan ni läsa en sammanfattning om det som sades.

Elin Ramfalk, chef över prevention på Cancerfonden inledde kvällen med följande:

• Minst ⅓ av alla cancerfall kan förebyggas m.h.a hälsosamma levnadsvanor.
• Antal cancerfall ökar. Varje år drabbas 60.000 människor. Dels lever vi längre, men man räknar med att 20.000 cancerfall (⅓) orsakas av levnadsvanor.
• Idag överlever ⅔ sin cancerdiagnos. På 70-talet överlevde ⅓.
• Stat, kommun, region, sjukvård, privata och ideella aktörer – alla behöver hjälpas åt i förebyggandet av cancer.

Hur hänger kost och cancer ihop?
Isabel Drake, forskare Lunds universitet (epidemiologi) 

Drake gick igenom bakgrunden till kostens påverkan på cancerrisken och förklarade hur forskningen går till. Både våra gener och miljön påverkar vår arvsmassa. Miljöfaktorer är t.ex. rökning, övervikt/fetma och exponering via kosten. Seminariet fokuserade på kostens betydelse. Kost är dock svårstuderat och komplext. Vi äter inte enskilda näringsämnen eller livsmedel och kost är svårt att mäta. Slutsatser om enskilda komponenter i kosten är därför svåra att dra – att se kosten som en helhet är viktigast.

Vad är skillnaden på interventionsstudier och observationsstudier? Interventionsstudier ger ett orsakssamband, kan påvisa kausalitet. Observationsstudier ger statistiska samband, korrelationer. Det är dock svårt att endast använda interventionsstudier på kost och cancer eftersom cancer tar tid att utveckla samt att kost är svårt att kontrollera för.

Det finns olika mekanismer för att förklara samband mellan kost och cancer. Direkta: sammantagen effekt av skyddande antioxidanter, carcinogener (t.ex. alkohol) och förvärvade carcinogener (bildas ex. vid matlagning). Indirekta: energibalans och vikt, patogener i mat och förvaring av mat. Exempelvis: Alkohol bryts ner i kroppen till acetaldehyd, vilket kan ge DNA-skador och således leda till cancer. Övervikt och fetma kopplas till 13 olika cancertyper. Mekanismen bygger på inflammation till följd av den hormonellt aktiva fettväven (bl.a. insulin, tillväxthormon och östrogen). Rött kött och charkuterier kopplas till tjock- och ändtarmscancer. Beror på tillagning (stekning, grillning), nitrit-tillsatser och tarminflammation.

Matvanor som minskar risken för cancer
Charlotta Rubin, leg. dietist och folkhälsovetare, Dietisternas Riksförbund

Dietisten Charlotta Rubin inledde med orden “Gör rätt mestadels av tiden”. Sedan konstaterade hon att vikten är central vid cancerprevention. Därför är både kost och fysisk aktivitet aktuellt. De allmänna rekommendationerna från World Cancer Research Fund följer nedan. Den första punkten är viktigast och de övriga är alla betydande, utan inbördes ordning. 

1. Håll en hälsosam vikt. Riktlinje: BMI inom spannet 18,5-24,9 rekommenderas. Ligg så lågt som möjligt. Midjemått kan användas som ett komplement till BMI.  
2. Hälsosamma matvanor. Ät mest fullkorn, grova grönsaker, frukt, bär och baljväxter. Rekommendationen är 30 g fibrer/dag då det ökar tarmmotoriken och -passagen, vilket ”sköljer ut” cancerframkallande ämnen, samt minst 500 g frukt, grönsaker och baljväxter per dag.
3. Begränsa rött kött och undvik charkuterier. Ät max 350-500 g rött kött/vecka. Ät helst inga charkprodukter alls. Det gäller även kyckling- och kalkonbaserade alternativ (även om de är något bättre). Vegetariska alternativ går dock bra att äta. 
4. Begränsa alkoholkonsumtionen – helst nolltolerans. 
5. Begränsa intaget av skräpmat. Indirekt påverkan på cancer genom vikten (innehåller mycket energi men lågt näringsinnehåll och är lättillgängligt). 
6. Begränsa sockersötad läsk. Även juice och saft. Indirekt påverkan genom vikten. Drick vatten.
7. Förlita dig inte på kosttillskott för prevention av cancer. Ät varierat istället. Finns risker med multivitamin-/mineraltillskott. Undantagsfall är bristtillstånd.
8. Var fysiskt aktiv i vardagen. Begränsa stillasittandet. Rekommendationen är minst 150 min/vecka eller 30 min/dag måttlig fysisk aktivitet.
9. Om du kan, amma ditt barn (minskar risken för bröstcancer).
10. Efter cancerdiagnos – följ råden om du kan.

Sant och falskt om kost och cancer
Maiju Watterhall, leg. dietist och sakkunnig, Cancerfonden

”Hitta din egen väg – gör rätt så ofta du kan”

Sant eller falskt? Watterhall reder ut myterna.

• Akrylamid leder till cancer? Nej (ytterst liten risk).
• Är korv lika farligt som rökning vad gäller cancerrisk? Ja. Båda är ungefär lika cancerframkallande, men rökning medför en större risk för den som går från noll till ett paket om dagen.   
• Socker orsakar cancer? Nej. Men indirekt en risk via viktuppgång. 
• Cancerceller kan svältas ut genom att undvika socker? Nej. När man är sjuk behöver kroppen energi för att orka läka. 
• Aspartam är cancerframkallande? Nej. 

Watterhalls viktigaste budskap till åhörarna är källkritik. Var kritisk när du läser rubrikerna i kvälls- och dagspressen. Var medveten om att det inte är den bästa forskningen som når ut till allmänheten. Medicinska tidskrifter publicerar främst randomiserade kontrollstudier (RCT), medan de artiklar som släpps till pressen i störst utsträckning är observationsstudier.  Hon avslutar med en uppmaning om att fokusera på att främja hälsa – ät och gör det du mår bra av.

“Livet går inte ut på att undvika cancer”

Nugding – hur kan vi knuffas mot hälsosammare val?
Samuel Salzer, beteendestrateg, Beteendelabbet

Samuel Salzer säger att vi människor har kunskapen och viljan, men saknar handlingen för hälsosamma beteenden. Han förklarar att det finns två system för beslutsfattande: det reflektiva systemet och det automatiska systemet. Det senare dominerar vid stress, trötthet och hunger och tenderar att leda till sämre val, medan det första är vårt eftertänksamma system, som vi använder för att ta rationella beslut. Nudging innebär lätta knuffar i rätt riktning – mot hälsosammare val. För att kunna använda nudging behöver vi förstå hur vi tar beslut och därefter skapa gynnsamma miljöer för hälsosamma beslut. Han lyfter ett citat från beteendeekonomen och nobelpristagaren Richard Thaler:

“Människor är inte korkade. Världen är komplex”

Han menar att vi inte kan skylla oss själva när vi tar dåliga beslut, utan behöver förstå att miljön omkring oss påverkar våra val. Han tipsar sedan om tre nudgeverktyg som kan användas i vardagen. Utgå från dig själv och dina svagheter när du använder dig av tipsen.

• Förändra placering – synliggör det önskade valet. Organisera din hemmiljö för att gynna hälsosamma val. 
• Ändra standardvalet – gör det önskvärda beteendet förvalt. Ex. mindre tallrikar minskar portionsstorleken och vegetariskt förval ökar intaget av grönsaker. 
• Personligt kontrakt – gör ett avtal med ditt framtida jag. I en studie såg man att de som planerade in sin träning ökade sin fysiska aktivitet mest. Planera för både framgång och fall (ha alltid en plan B).

Genom att använda kunskapen vi nu lärt oss av samtliga experter på temat Kost och Cancer kan vi som individer leva lite mer hälsosamt och på så vis minska risken att drabbas av cancer. Medan vi gör det behöver de stora aktörerna samarbeta för att fortsätta arbetet med cancerprevention. Förresten, glöm inte att bidra till cancerforskningen genom att köpa Rosa bandet.

7 frågor med Bettina Julin

Välkomna tillbaka till Nutritionistiföreningens blogg efter sommaruppehåll. Vi hoppas att ni haft en härlig sommar och är laddade inför hösten! Nedan kommer ett rykande färskt inlägg där Bettina Julin, nutritionist på Livsmedelsverket, svarar på våra 7 frågor. Trevlig läsning!

1. Berätta lite kort om dig själv

Jag började som nutritionist på Livsmedelsverket för 1,5 år sedan. Sedan årsskiftet bor jag också i Uppsala tillsammans med min man och våra två söner. Jag är nyförälskad i den närhet som en mindre stad erbjuder och använder gärna fritiden till att upptäcka Uppsala eller åt trädgårdsplanering och –plantering.  

2. Varför valde du att läsa till nutritionist?

Jag började egentligen mina universitetsstudier med att läsa språk och kommunikationsvetenskap. En av kurserna handlade om hälsokommunikation och jag tror att det var där som intresset för folkhälsa väcktes. Att det blev just nutrition var nog en kombination av fascination för ämnet och timing.

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?

Idag jobbar jag som nutritionist vid en avdelning som heter Risk- och nyttovärdering på Livsmedelsverket. Jobbet handlar mycket om att sammanställa vetenskapliga studier inom nutritionsområdet för att stödja andra avdelningar på myndigheten med att ta fram till exempel ny lagstiftning eller råd. Under studierna på nutritionslinjen märkte jag att jag hade störst intresse för de stora dragen och intresserade mig för epidemiologi. Det ledde till att jag började doktorera på Institutet för Miljömedicin, KI och disputerade med en avhandling om samband mellan kadmiumintag via maten och hormonrelaterad cancer. Efter disputationen bytte jag miljö och forskningsinriktining och åkte på postdok vid Harvard Medical School i Boston. Den erfarenheten och mina kunskaper inom epidemiologi ledde mig till ett jobb på Ivbar AB, ett då nystartat FoU-bolag, som utvecklar nya metoder för att kontinuerligt följa upp och analysera data inom sjukvården. Efter några år av mycket problemlösning, okända situationer och många erfarenheter rikare saknade jag den direkta kopplingen till nutrition och sökte mig till Livsmedelsverket.  

4. Vad är roligast med det du gör?

Att få jobba med något som berör så många och att få lära sig nya saker hela tiden.

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Mina dagar ser egentligen väldigt olika ut, men en dag då jag inte behöver lämna barnen på förskolan kommer jag till jobbet tidigt, struntar i att kolla mailen (ett försök till ny rutin) och börjar arbeta med en av de rapporter jag precis skriver. Just idag har jag fått kommentarer på en rapport som bidrar till underlaget för reviderade råd till gravida och ammande. Jag diskuterar med en kollega om hur vi kan få med synpunkterna i rapporten. Just idag har jag inga andra möten så jag hinner sitta ostört med detta ända fram till lunch. Jag startar eftermiddagen med att kolla igenom och svara på mail och bokar upp kalendern för längre uppgifter. Sen ger jag en introduktion till området ”nya livsmedel” till en ny kollega på avdelningen. Vi, en nutritionist och en toxikolog, arbetar tillsammans med området som bland annat handlar om att följa utvecklingen och kommentera på ansökningar om nya livsmedel som företag vill släppa på den europeiska marknaden. Jag avslutar dagen med att förbereda en presentation inför ett möte där vi ska komma fram till beslut i arbetet med att sätta maximivärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. Sen är det dags att kasta sig på cykeln för att hämta barnen på förskolan!       

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?

Jag vill tro att framtiden ser ljus ut, men som många andra före mig redan sagt, tror jag inte att man som nutritionist kan förvänta sig att det ska dyka upp mängder av jobbannonser. Det är istället viktigt att man lär sig att uttrycka sin kompetens, vara flexibel och se möjligheter där just du kan bidra. Jag tror också på att vässa sin profil med någon kompletterande kompetens som marknadsföring, hållbarhet eller toxikologi.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?

Var nyfiken, beredd att prova nya vägar även efter en tid på arbetsmarknaden, och tveka inte att ta dig an uppgifter som du känner dig osäker på – du lär dig massor!

7 frågor med Ylva Sjögren Bolin

Hej alla fina medlemmar!
Hoppas att sommaren har börjat bra! Här kommer en färsk intervju med Ylva Sjögren Bolin, nutritionist och immunolog på Livsmedelsverket. Trevlig läsning!
Jag vill också passa på att hälsa grattis till alla nyexaminerade nutritionister från kandidat-, magister- och masterprogrammen – bra jobbat!

1. Berätta lite kort om dig själv

Jag arbetar som rådgivare och riskhanterare på Livsmedelsverket. Främst arbetar jag med allergi och annan överkänslighet mot mat. Jag bor i Stockholm med mina två döttrar och är intresserad av mat, hälsa, yoga och annan träning.

2. Varför valde du att läsa till nutritionist?

Jag har länge varit intresserad av mat och fysiologi. Att läsa om hur näringsämnen påverkar kroppen ner till cellnivå lät verkligen intressant. Och var det också! Dessutom ville jag få ett kritiskt förhållningssätt kring allt som påstås.

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?

Jag arbetar som sagt med allergifrågor på avdelningen för Hållbara matvanor på Livsmedelsverket. I slutet av min utbildning läste jag en kurs inom immunologi på Stockholms universitet och hade en jättebra föreläsare om allergi, Eva Sverremark Ekström. Hon forskar kring orsaker bakom allergiutveckling och bröstmjölkens betydelse för immunförsvarets utveckling. Det lät så spännande att jag gjorde mitt examensarbete hos henne och tillsammans funderade vi ut ett doktorandprojekt där vi även undersökte tarmflorans betydelse för allergiutveckling. När jag hade disputerat sökte Livsmedelsverket en person som skulle vara ansvarig för analys av allergener i livsmedelsprover och samtidigt kunna informera om allergi. Det var samma analysmetoder som jag använt i mitt avhandlingsarbete och jag fick jobbet. Sedan dess har jag fördjupat mig mer kring riskvärdering av allergener och arbetar nu med att hantera riskerna samtidigt som jag fortfarande informerar om allergi.

4. Vad är roligast med det du gör?

Att jag ständigt lär mig nya saker! Samt kontakten med allmänheten och vidareinformatörer (sjukvården, konsumentförbund, företag). Känslan av att kunna hjälpa till och förklara något svårt på en begriplig nivå är fantastisk!

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

 Egentligen finns det ingen vanlig dag. Mitt arbete varierar mellan att läsa och skriva underlag, till att vara ute och föreläsa, svara på frågor från allmänhet och vidareinformatörer, bistå kollegor, bli intervjuad av media eller sitta i möten för att föra arbetet framåt.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?

Jag tror den är god. Men man kan behöva marknadsföra sig. De flesta tjänster kanske inte utlyses som just ”nutritionist”. Om det är något särskilt du brinner för så tror jag det är bra att välja det som inriktning och bli nischad. Mat, hälsa och miljöfrågor kommer nog få större fokus så just inom hållbarhet tror jag nutritionister kommer efterfrågas.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?

Ta vara på olika chanser! Jag fick också tipset att välja handledare istället för ämne. Ha förhållningssättet att du ska fortsätta utvecklas och lära dig och se handledare, chefer och kollegor som mentorer och lär dig av dom.

Årets NEON-möte – inspirerande och innovativt om randomiserade kostinterventioner

Josefin, ledamot i Nutritionistföreningens styrelse, var på årets NEON-möte i Göteborg. Läs nedan hennes sammanfattning av dagarna!

Under två halvdagar i slutet av maj samlades ett sextiotal nutritionister, dietister och andra yrkesgrupper med nutrition och epidemiologi som gemensamma intressen i Göteborg för att dela och diskutera erfarenheter kring randomiserade kontrollerade studier (RCTs) med hel kost. Bakom mötet stod NEON, ett nationellt nätverk med 400 medlemmar och syftet att stärka forskning inom nutritionsepidemiologi.

Årets NEON-möte inleddes med en överblick över RCTs med hälsosam nordisk kost, som har visats ha flera positiva hälsoeffekter men även miljömässiga fördelar i och med att en stor del av livsmedlen kan närproduceras. Därefter presenterades interventionsstudier där forskarna hade provat på nya, innovativa sätt att förse studiedeltagarna med specifika koster – nämligen genom samarbete med såväl sjukhuskök som matkasseföretag. Vi fick även höra om metabolomik som ett sätt att mäta följsamheten i RCTs, det vill säga om studiedeltagare verkligen följer den kost till randomiserats till.

Dag två presenteras matnyttiga råd kring saker att tänka på när man planerar, genomför och inte minst rapporterar resultat från RCTs med kost, för att de sedan ska kunna ligga till grund för litteratursammanställningar och på sikt även evidensbaserade kostråd. Vi fick även tips på vad man ska tänka på vid analys av crossover-studier, en vanligt förekommande studiedesign vid RCTs med kost. Avslutningsvis fick vi ta del av Livsmedelsverkets planer kring arbetet med att uppdatera de nordiska näringsrekommendationerna, NNR6. Under mötet fick vi även höra om tre riktigt intressanta doktorandprojekt samt mingla bland postrar.

Att delta på NEON-möten är ett utmärkt sätt att träffa forskare och andra verksamma inom nutritionsepidemiologi från hela Sverige. Nästa möte kommer att handla om biomarkörer och hållas i Malmö/Lund hösten 2020, mer information kommer senare att finnas på NEON:s hemsida länk.

7 frågor med Annica Sohlström

Hej kära medlemmar! 
Hoppas att ni har det bra och njuter av majvärmen! Nu är det dags för ett nytt inlägg med 7 frågor – denna gång med Annica Sohlström, generaldirektör på Livsmedelsverket. Trevlig läsning!

1. Berätta lite kort om dig själv.

Jag är sedan december 2015 Generaldirektör för Livsmedelsverket. Jag är nutritionist, har disputerat i nutrition vid Karolinska institutet och är docent i nutrition vid Linköpingsuniversitet. Sedan jag lämnade forskningen har jag arbetat på Sida som forskningssekreterare, på Livsmedelsverket som chef för nutritionsavdelningen och som generalsekreterare för organisationen Forum Syd. Jag bor i Nacka och är därför även expert på pendling. Min drivkraft har alltid varit att jag vill vara med och göra skillnad och bidra till ett bättre samhälle.

2. Varför valde du att läsa till nutritionist?

Jag läste Humanbiologi vid Uppsala universitet och när det var dags att specialisera sig valde jag mellan toxikologi och nutrition. Jag hade läst korta kurser i båda ämnena och tyckte de var intressanta. Mitt intresse för utvecklingsfrågor och dröm om att arbeta med biståndsfrågor gjorde att jag valde nutrition.

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?

Se svaret på fråga 1.

4. Vad är roligast med det du gör?

Att jag får jobba med frågor som är viktiga för så många, som berör många och som engagerar. Livsmedelsverkets uppdrag är brett så jag har ett mycket varierat arbete, lär mig hela tiden nya saker. Arbetet är mycket utåtriktat och innebär många intressanta möten och samtal med personer i politiken, näringsliv och offentlig sektor. Att få arbeta med strategisk verksamhetsutveckling i en organisation med så många kunniga och engagerade medarbetare är oerhört stimulerande.

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

 Det finns ingen vanlig dag! Jag har oftast möten av olika slag men de kan vara av mycket olika karaktär, handla om olika saker, små, stora, interna och externa. Om jag är på Livsmedelsverket, cyklar jag vanligtvis till centralen och sen tåget till jobbet. Tågresor är mycket värdefulla, där kan man planera dagen, hinna ikapp med läsning och reflektera.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?

Behovet av utbildad personal kommer att öka inom de flesta sektorer framöver. Så som naturvetare med särskild kompetens inom ett ämne som nutrition som är så brett, bör arbetsmarknaden vara god, även om inte tjänsterna kanske heter just nutritionist.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?

Tänk inte så mycket på om du ska hitta ett jobb. Plugga och förkovra dig inom områden du tycker är intressanta och brinner för. Med en bra grund, vetgirighet och engagemang kommer man långt.