7-frågor med Rebecka Zaar Chindove

Hej allihopa! Tiden närmar sig till årsmötet för 2024. Mer info går att hitta i nyhetsbrevet.

Här kommer årets första inlägg av 7 frågor med Rebecka Zaar Chindove! Som har dessutom tidigare varit styrelseledamot i Nutritionistföreningen. Trevlig läsning!

Berätta lite kort om dig själv!
Jag heter Rebecka Zaar Chindove och jag är nutritionist och leg. Fysioterapeut. Jag är en nyfiken, driven och styrketräningsgalen person som älskar att ha flera bollar i luften och med ett brinnande intresse för idrottsmedicin.

Varför valde du att läsa till nutritionist?
Jag kom in på utbildningen lite spontant. Jag började läsa till civilingenjör i kemiteknik, men tyckte egentligen mer om biokemi än teknikdelen. Jag hittade nutritionistutbildningen och bytte direkt. Efter halva utbildningen insåg jag att kost och träning går väldigt mycket hand i hand och då hoppade jag på fysioterapeututbildningen.

Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?
Idag kombinerar jag mitt arbete som fysioterapeut på en klinik i Tullinge med olika uppdrag som nutritionist. Jag jobbar bland annat som lärare på Axelson PT-utbildning där jag föreläser om kost och näringslära. Jag jobbar även med utbildning, kostanalyser och kostrådgivning i lag och för enskilda idrottare. Utöver detta ingår jag i Hammarby Handbolls medicinska team både som fysioterapeut och nutritionist. Jag försöker också läsa minst två fristående kurser per år.

Jag studerade till nutritionist och fysioterapeut parallellt på universitet. Intresset för idrottsmedicin växte snabbt under utbildningens gång och jag började tidigt att ta kontakt med potentiella arbetsgivare som jag tyckte verkade intressanta. Jag utbildade mig även till personlig tränare och började erbjuda kostrådgivning vid sidan av studierna för att lära mig mer om coachning.

Många av de uppdrag som jag tagit på mig har jag blivit erbjuden genom kontakter som jag skapat under utbildningen och på olika arbetsplatser. Jag tror därför det är väldigt viktigt att nätverka och våga testa på nya utmaningar för att växa och utvecklas. Mitt första jobb som nyexaminerad var i Hammarby Fotbolls medicinska team och då kunde jag ingenting om fotboll.

Vad är roligast med det du gör?
Att jag får kombinera mina kunskaper inom träning, rehabilitering och kost i mitt arbete.

Hur ser en vanlig dag ut för dig?
Det ser väldigt olika ut beroende på hur många uppdrag jag har utöver min roll som fysioterapeut. Ibland föreläser jag om näringslära hela dagen för personliga tränare. Vissa dagar kombinerar jag kliniskt arbete på mottagningen med att jobba med idrottare på eftermiddagen. Under säsongen och matchtäta perioder är jag mycket med laget, både på hemmaplan och iväg på borta matcher. Ibland har jag enskilda kostrådgivningssamtal och vissa dagar behöver jag lägga helt till studier. Jag börjar alltid dagen med en kopp kaffe.

Hur ser du på framtiden för nutritionister?
Jag tror att efterfrågan på nutritionister kommer att öka allt eftersom flera arbetsgivare inser hur viktig kosten är för vår hälsa och omgivning. Det gäller inte bara inom idrottsvärlden utan på alla arbetsplatser. Behovet av den kompentens vi sitter på är redan stor men vi behöver bli bättre på att synas och tydliggöra vår roll. Jag tror också att det är väldigt viktigt att vi som nutritionister får en skyddad titel eftersom vi ofta förväxlas med dietister och lic. kostrådgivare.

Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta, vad skulle det vara?
Två tips.
1. Nätverka med varandra och med andra yrkeskategorier inom den bransch du vill jobba inom.
2. Hitta en mentor som du kan bolla tankar och idéer med.

 

Sammanställt av Cory Rupert

Nutritionistföreningens 40-Årsfirande

Den 28e oktober 12.45 slogs dörrarna upp på Electrolux huvudkontor för att fira Nutritionistföreningens 40 årsjubileum. 

 

 

Efter ett trevligt välkomstmingel med plockmat samlades alla deltagare för att lyssna på ett panelsamtal där föreningens historia diskuterades. Föreningens nuvarande arbete samt framtidsplaner var även något som ventilerades.

 

Anna-Karin Quetel, Lovisa Söderman och Andrea Friedl stod som panelister tillsammans med årets ordförande Thomas Roosdorp som agerade moderator.

 

Efter ett kortare avbrott avlöste nästa panelsamtal med fokus på hur vi kan göra matsystemet mer hållbart och vilka svårigheter vi står inför. 

 

Maria Jacobsen (forskning), Jackie Masete (entreprenör) och Erika Hombert (investerare) stod som panelister och bidrog till en givande och engagerande diskussion.

 

Efter en längre paus med mingel och nätverkande tog Fredrik Paulún över stafettpinnen och föreläste om entreprenörskap, kost och ljusets påverkan på kroppen. 

 

 

Maria Henström var även på plats som representant från KI och nutritionsprogrammet. Vi fick höra henne presentera de preliminära resultaten av alumni enkäten som bland annat ska utveckla nutritionsprogrammet och visar var alumni arbetar med i dagsläget. 

 

 

Dagen avslutades med en video från Electrolux om hållbar matlagning där vi även fick gå in i deras testkök och kolla, samt lite avslutande mingel. Efter eventet drog ett gäng vidare för en AW på Fridhemsplan. 

 

 

Vi vill rikta ett stort tack till alla som dök upp och förgyllde dagen, samt alla panelister och föreläsare som delade med sig av sin kunskap och expertis. Till er som inte kunde komma denna gång, hoppas vi få se nästa event! 

7 frågor med Fredrik Söderlund

Hej allihopa! Nu har vi styrelsen startat upp arbetet igen sen sommaruppehållet med ny energi. Som tidigare nämnt planerar vi ett stort event till hösten. Vi har dessutom lyckats fylla de vakanser som var kvar efter årsmötet. Mer info kring båda kommer i nästa nyhetsbrev som är planerat för nästa vecka!

Hursomhelst, här kommer årets första inlägg av 7 frågor med Fredrik Söderlund! Som har dessutom tidigare varit styrelseledamot i Nutritionistföreningen. Trevlig läsning!

 

Berätta lite kort om dig själv

Mitt namn är Fredrik Söderlund, jag är född och uppvuxen i Västerås men flyttade till Stockholm efter att ha pendlat mitt första år av nutritionskandidaten. Jag har ett stort intresse av sport och idrott, dels att utöva själv, och dels som underhållning.

Varför valde du att läsa till nutritionist? 

Jag har alltid haft en stark relation till både idrott och näringslära och ville därför utöka min kunskap inom nutrition och
dess effekter på prestation. Ju djupare jag sedan tog mig ner kaninhålet så insåg jag att mitt verkliga intresse inte låg i att
förbättra prestationen för idrottare, utan snarare att försöka påverka det större perspektivet när det kommer till nutrition.

Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?

Idag är jag doktorand inom nutritionsepidemiologi vid Karolinska Institutet där jag forskar på kopplingar mellan tillsatser och
tillagningsbiprodukter i livsmedel och diverse folksjukdomar. Jag hamnade här lite av en slump då jag kontaktade Agneta Åkesson
(min nuvarande handledare) under pandemin och diskuterade eventuella projektförslag. Det ledde till att jag fick en tjänst som
forskningsassistent där jag främst arbetade med diverse systematiska översiktsartiklar för NNR2023 och EFSA. Därefter lyckades jag få en
doktorandtjänst inom samma forskargrupp.

Vad är roligast med det du gör?

Det mesta inom forskning är roligt! Även om inte alla dagar är lika roliga så har jag generellt väldigt kul på jobbet och jag trivs
otroligt bra. Den främsta anledningen (utöver kollegorna) är att jag har en variation i arbetet och får hitta lösningar på problem jag
inte visste fanns. Dessutom får jag hålla mig uppdaterad om det senaste inom forskningen, och jag får dessutom betalt för det! Sen är
det även en tillfredsställelse att arbeta med något där jag känner att jag faktiskt gör något som kan bidra till samhället.

Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Ingen dag är den andra lik, men här kommer ett urklipp av hur en dag kan se ut:
06:30: Klockan ringer och det är dags att masa mig upp ur sängen för frukost och kaffe. Jag är verkligen ingen morgonmänniska så jag
behöver äta min frukost i lugn och ro.
ca 08:00: Under sommaren sätter jag mig på cykeln och trampar de dryga8 km jag har till jobbet. Under vintertid blir det buss.
08:30: Väl framme svarar jag på eventuella mail innan jag tar en dusch på jobbet. Därefter läser jag någon artikel, går igenom data eller
gör annat som ingår i de vardagliga sysslorna. Vissa dagar kan det även vara en kurs eller workshop som står på schemat, medan jag andra
dagar kan behövas på labb. Det ska dock nämnas att största delen av min arbetstid spenderas framför datorskärmar.
12:00: Dags för lunch med kollegorna och den sedvanliga lunchlådan tas fram. Vegetarisk lasagne är en av favoriterna för tillfället.
13:00: Eventuellt något möte, seminarium eller annat intressant som är inplanerat, annars är det tillbaka till datorn för att fortsätta
arbetet.
ca 17:30: Jag hoppar på cykeln och trampar hemåt.
18:00: Hemma är det dags för att fixa kvällens middag och umgås med sambon. Middagen kan variera ordentligt men består oftast av någon
vegetabilisk komponent, vare sig det är huvudproteinet eller en matigare sidosallad.
22:00: Dags att krypa till kojs och förbereda sig för nästa dag.

Hur ser du på framtiden för nutritionister?

Jag tror att behovet av nutritionister är stort, men att alldeles för få vet vilken kompetens vi besitter. Det är därför viktigt att vi
visar våra kompetenser och kan differentiera oss från yrken som saknar den solida vetenskapliga grunden som vi baserar vår kunskap på.

Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?

Försök hitta din nisch så snart som möjligt och läs på ordentligt inom det området. Vill du arbeta inom industrin, kolla upp vilka egenskaper och kompetenser som krävs just där. Vill du hellre fortsätta inom akademin, hitta det som intresserar dig lite extra och sträva efter att utvecklas inom det området. Så kan jag även tillägga det mest klyschiga svaret av alla, försök skapa så mycket kontakter inom området som möjligt. Var med på event, prata med föreläsare och håll kontakten med kurskamrater, de kan komma att bli dina kollegor i framtiden.

 

Sammanställt av Cory Rupert

NEON- och SVEP-möte

Den 13 juni på eftermiddagen ägde ett kombinerat möte mellan Nätverket Epidemiologi och Nutrition (NEON) och Svensk Epidemiologisk Förening (SVEP) på Rudbecklaboratoriet i Uppsala. Thomas från styrelsen var på plats där temat för dagen var causal inference in nutritional epidemiology – optimizing the use of observation data to strengthen the evidence between diet and health. Nedan kommer en kort sammanfattning av dagens presentationer.

Causal inference with focus on directed acyclic graphs (DAG) for specifying associations

Först ut var Anton Nilsson, docent i epidemiologisk metodik från Lunds universitet som presenterade om så kallade directed acyclic graphs (DAG) som är en figur där man visualiserar en grupp av matematiska ekvationer för att förklara relationerna mellan olika variabler och kunna dra kausala slutledningar. DAG byggs upp av bland annat noder som ska representera exponering, utfall och confounders. Relationen mellan dessa kan antingen beskrivas som deterministiska eller probabilistiska. Fördelen med en DAG är att både kausala och statistiska relationer kan bestämmas från figuren. Kortfattat, DAG kan ses som ett verktyg att tänka på kausala effekter, visualisera dem och bestämma vilka variabler man ska justera för.

PhD student presentation and discussion: Health effects of milk consumption: phenome-wide Mendelian randomization study

Doktorand Shuai Yuan från Karolinska Institutet presenterade sitt arbete om användning av mendelian randomisering till att utforska hälsoeffekterna av mjölkintag. Där mjölk anses vara en stor del av västerländsk kost och innehåller en rad essentiella näringsämnen men samtidigt är kopplat till en rad olika hälsoutfall. Shuai undersökte till vilken grad generna påverkar dessa utfall. I resultatet fann man att det fanns både negativa och positiva associationer med hänsyn till enskilda hälsoutfall. Möjliga mekanismer kunde förklaras av en förbättrad lipidprofil, påverkan från särskilda näringsämnen och tarmmikrobiota. En av begränsningarna är att resultaten bara kan återspegla hälsoeffekterna av mjölkintag istället för andra mejeriprodukter. Studien avslöjade vissa hälsoeffekter som enbart går att generalisera till den europeiska befolkningen.

Efteråt kom Dr Shafqat Ahmad från Uppsala universitet som debattör och ställde frågor till Shuai om blanda annat ursprunget av mätningen av exponeringen, dvs de genetiska markörer, men även teorin kring bakom den kausala relationerna med hänsyn till utfallet.

Limitations and challenges of systematic reviews – experience from the NNR2023 SR center

Vidare presenterade professor Agneta Åkesson från Karolinska Institutet som är arbetsledare för expertgruppen för utvecklingen av de Nordiska Näringsrekommendationer 2023 (NNR2023) och diskuterade själva processen, begränsningarna och utmaningarna vid framtagandet av arbetet. Där NNR ger basen till den vetenskapliga grunden för nationella näringsrekommendationer som leds av Norge i denna runda. Processen för systematic review ställde höga krav, dels för val av artiklar där bland annat 72 666 artiklar screenades och fulltext-läsning av 756 artiklar. En del generella aspekter som man tog hänsyn till var exempelvis att studierna ska vara relevanta för Norden, inte inkludera studier om viktnedgång, patienter med sjukdom eller malnutrition. En stor vikt lades på transparens i arbetet. 

Arbetet följde även till stor del The Nordic Nutrition Recommendations 2022 – handbook for qualified systematic reviews (2020) som i sin tur följde en rad steg. Efter att ha analyserat alla artiklar gjordes en risk of bias assessment där en stor del av artiklarna berörs av någon form av bias, som det i princip alltid är med studier inom nutrition. Men kort och gott finns mycket nyttig information att tillgå.

Reforming nutritional hypotheses

Därefter presenterade postdoktor Daniel Borch Ibsen från Aarhus universitet i Danmark via Zoom om den teoretiska omställningen som bör tillämpas för nutritionsepidemiologska studier. Han sammanfattade att det finns tre viktiga överväganden man bör ta hänsyn till när det kommer till studier inom nutrition:

  • The good – Kostvanor är sammansatta; vårt ramverk kring nutrition kan ses som konstant och att alla dess komponenter är i balans med varandra. Exempelvis om intag av fett går ner måste antingen protein eller kolhydrater gå upp. Detta kallas i princip för food substitution.
  • The bad – Exponering till näring är multidimensionell; intag (förutsatt att intaget är konstant) av näringsämnen från olika källor kommer ha olika effekter.
  • The ugly – Deltagare är konstant exponerade; närmare sagt, exponering kan variera baserat på intag vid baslinje och vilken typ av intervention man väljer. Vilket i sin tur resulterar i varierande grad på effekten från interventionen.

Vidare presenterade han hur det ovan kunde appliceras på en studie om långtidseffekten på DASH-diet på 22-årsrisken av hjärtsvikt.

Understanding compositional data in nutrition: applications to energy intake adjustment and substitution modelling

Till sist var det två presentatörer från Leeds universitet och Alan Turing-institutet i London, doktorand Georgia Tomova och docent Peter WG Tennant. Som även hade kopplat upp sig och presenterade digitalt på mötet.

Georgia började med att presentera från perspektivet av kausal slutledning vid analys av kompositionsdata. Dvs konceptet att alla delar kan förklaras i sin helhet. Där de med hjälp av Monte Carlo-simuleringar hade statistiskt testat olika modeller för att kausalt förklara relationerna. Med hänsyn till DAG finns fyra prominenta modell-strategier för att justera energiintag i observationsstudier: 

  • The standard model, som tar hänsyn till det totala energiintaget. 
  • The residual model, som justerar energiintagets residualer. 
  • The energy partition model, som tar hänsyn till den kvarvarande energin. 
  • The nutrient density model, som tar hänsyn till totala energiintaget som nämnare.

Kortfattat kunde de se att modellen som justerade för alla komponenter presterade bättre än om man fokuserade på enskilda komponenter. Deras rekommendation var att strategin för definiering av estimanden och justering bör tydligt anges och motiveras. En modell som inkluderar alla individuella komponenter ger den enklaste och mest exakta metoden för att uppskatta varje önskad orsakseffekt jämfört mot modeller med enskilda komponenter. Samt att det är viktigt att alltid mäta estimanden i samma enhet, dvs om det är gram, portion eller kalorier.

Sedan tog Peter över och utvecklade vidare hur detta kan tillämpas mer praktiskt där kostriktlinjer till stor del rekommenderar att substituera ett livsmedel mot ett annat. Där vikten var snarare att se till att ha väl-definierade substitutioner i sina modeller, exempelvis kött byts ut mot fisk. Risken om detta inte görs, men som även kan uppstå omedvetet i sin forskning, är att man skapar en så kallad substitutionseffekt där man istället skapar en icke-existerande effekt. Sammanfattningsvis, uppskattning av substitutionseffekter inom observationsdata kräver extremt tydligt definierade uppskattningar och i sin tur användning av lämpliga estimatorer.

Vidare läsning: 

Adjustment for energy intake in nutritional research: a causal inference perspective (2022). https://doi.org/10.1093/ajcn/nqab266

Theory and performance of substitution models for estimating relative causal effects in nutritional epidemiology (2022). https://doi.org/10.1093/ajcn/nqac188 

Årsmöte 2023

Den 25e februari var det äntligen dags för Nutritionistföreningens årsmöte. 

Dagen startade med en föreläsning från Clara Onell som berättade om sitt doktorandprojekt samt resan dit hon är idag. Sedan öppnades årsmötet och de första punkterna på dagordningen blev avverkade. När klockan slog 12 var det dags för en lunchpaus där det bjöds på poke bowls.

Med magarna mätta fortsatte årsmötet där bland annat verksamhetsberättelsen presenterades, styrelsen blev beviljad ansvarsfrihet och propositioner avhandlades. Tillslut var det dags för val av ny styrelse och valberedning. 

Styrelsen 2023 som valdes in är Thomas Roosdorp (ordförande), Hanna Wieslander, Michelle Rydow och Mika Hörnfeldt. Det innebär att två platser i styrelsen är vakanta. Valberedningen som valdes in för 2023 är Maja Danielsson och Lovisa Söderman.

När mötet var avslutat, avrundades dagen med en gemensam pralinsmakning med praliner från Green Praline.

Dagen var väldigt uppskattad och vi tackar alla medlemmar som dök upp och gjorde sin röst hörd. Nu tackar vi för det gångna året och ser fram emot ett nytt år med Nutritionistföreningen.