NEON- och SVEP-möte

Den 13 juni på eftermiddagen ägde ett kombinerat möte mellan Nätverket Epidemiologi och Nutrition (NEON) och Svensk Epidemiologisk Förening (SVEP) på Rudbecklaboratoriet i Uppsala. Thomas från styrelsen var på plats där temat för dagen var causal inference in nutritional epidemiology – optimizing the use of observation data to strengthen the evidence between diet and health. Nedan kommer en kort sammanfattning av dagens presentationer.

Causal inference with focus on directed acyclic graphs (DAG) for specifying associations

Först ut var Anton Nilsson, docent i epidemiologisk metodik från Lunds universitet som presenterade om så kallade directed acyclic graphs (DAG) som är en figur där man visualiserar en grupp av matematiska ekvationer för att förklara relationerna mellan olika variabler och kunna dra kausala slutledningar. DAG byggs upp av bland annat noder som ska representera exponering, utfall och confounders. Relationen mellan dessa kan antingen beskrivas som deterministiska eller probabilistiska. Fördelen med en DAG är att både kausala och statistiska relationer kan bestämmas från figuren. Kortfattat, DAG kan ses som ett verktyg att tänka på kausala effekter, visualisera dem och bestämma vilka variabler man ska justera för.

PhD student presentation and discussion: Health effects of milk consumption: phenome-wide Mendelian randomization study

Doktorand Shuai Yuan från Karolinska Institutet presenterade sitt arbete om användning av mendelian randomisering till att utforska hälsoeffekterna av mjölkintag. Där mjölk anses vara en stor del av västerländsk kost och innehåller en rad essentiella näringsämnen men samtidigt är kopplat till en rad olika hälsoutfall. Shuai undersökte till vilken grad generna påverkar dessa utfall. I resultatet fann man att det fanns både negativa och positiva associationer med hänsyn till enskilda hälsoutfall. Möjliga mekanismer kunde förklaras av en förbättrad lipidprofil, påverkan från särskilda näringsämnen och tarmmikrobiota. En av begränsningarna är att resultaten bara kan återspegla hälsoeffekterna av mjölkintag istället för andra mejeriprodukter. Studien avslöjade vissa hälsoeffekter som enbart går att generalisera till den europeiska befolkningen.

Efteråt kom Dr Shafqat Ahmad från Uppsala universitet som debattör och ställde frågor till Shuai om blanda annat ursprunget av mätningen av exponeringen, dvs de genetiska markörer, men även teorin kring bakom den kausala relationerna med hänsyn till utfallet.

Limitations and challenges of systematic reviews – experience from the NNR2023 SR center

Vidare presenterade professor Agneta Åkesson från Karolinska Institutet som är arbetsledare för expertgruppen för utvecklingen av de Nordiska Näringsrekommendationer 2023 (NNR2023) och diskuterade själva processen, begränsningarna och utmaningarna vid framtagandet av arbetet. Där NNR ger basen till den vetenskapliga grunden för nationella näringsrekommendationer som leds av Norge i denna runda. Processen för systematic review ställde höga krav, dels för val av artiklar där bland annat 72 666 artiklar screenades och fulltext-läsning av 756 artiklar. En del generella aspekter som man tog hänsyn till var exempelvis att studierna ska vara relevanta för Norden, inte inkludera studier om viktnedgång, patienter med sjukdom eller malnutrition. En stor vikt lades på transparens i arbetet. 

Arbetet följde även till stor del The Nordic Nutrition Recommendations 2022 – handbook for qualified systematic reviews (2020) som i sin tur följde en rad steg. Efter att ha analyserat alla artiklar gjordes en risk of bias assessment där en stor del av artiklarna berörs av någon form av bias, som det i princip alltid är med studier inom nutrition. Men kort och gott finns mycket nyttig information att tillgå.

Reforming nutritional hypotheses

Därefter presenterade postdoktor Daniel Borch Ibsen från Aarhus universitet i Danmark via Zoom om den teoretiska omställningen som bör tillämpas för nutritionsepidemiologska studier. Han sammanfattade att det finns tre viktiga överväganden man bör ta hänsyn till när det kommer till studier inom nutrition:

• The good – Kostvanor är sammansatta; vårt ramverk kring nutrition kan ses som konstant och att alla dess komponenter är i balans med varandra. Exempelvis om intag av fett går ner måste antingen protein eller kolhydrater gå upp. Detta kallas i princip för food substitution.
• The bad – Exponering till näring är multidimensionell; intag (förutsatt att intaget är konstant) av näringsämnen från olika källor kommer ha olika effekter.
• The ugly – Deltagare är konstant exponerade; närmare sagt, exponering kan variera baserat på intag vid baslinje och vilken typ av intervention man väljer. Vilket i sin tur resulterar i varierande grad på effekten från interventionen.

Vidare presenterade han hur det ovan kunde appliceras på en studie om långtidseffekten på DASH-diet på 22-årsrisken av hjärtsvikt.

Understanding compositional data in nutrition: applications to energy intake adjustment and substitution modelling

Till sist var det två presentatörer från Leeds universitet och Alan Turing-institutet i London, doktorand Georgia Tomova och docent Peter WG Tennant. Som även hade kopplat upp sig och presenterade digitalt på mötet.

Georgia började med att presentera från perspektivet av kausal slutledning vid analys av kompositionsdata. Dvs konceptet att alla delar kan förklaras i sin helhet. Där de med hjälp av Monte Carlo-simuleringar hade statistiskt testat olika modeller för att kausalt förklara relationerna. Med hänsyn till DAG finns fyra prominenta modell-strategier för att justera energiintag i observationsstudier: 

• The standard model, som tar hänsyn till det totala energiintaget. 
• The residual model, som justerar energiintagets residualer. 
• The energy partition model, som tar hänsyn till den kvarvarande energin. 
• The nutrient density model, som tar hänsyn till totala energiintaget som nämnare.

Kortfattat kunde de se att modellen som justerade för alla komponenter presterade bättre än om man fokuserade på enskilda komponenter. Deras rekommendation var att strategin för definiering av estimanden och justering bör tydligt anges och motiveras. En modell som inkluderar alla individuella komponenter ger den enklaste och mest exakta metoden för att uppskatta varje önskad orsakseffekt jämfört mot modeller med enskilda komponenter. Samt att det är viktigt att alltid mäta estimanden i samma enhet, dvs om det är gram, portion eller kalorier.

Sedan tog Peter över och utvecklade vidare hur detta kan tillämpas mer praktiskt där kostriktlinjer till stor del rekommenderar att substituera ett livsmedel mot ett annat. Där vikten var snarare att se till att ha väl-definierade substitutioner i sina modeller, exempelvis kött byts ut mot fisk. Risken om detta inte görs, men som även kan uppstå omedvetet i sin forskning, är att man skapar en så kallad substitutionseffekt där man istället skapar en icke-existerande effekt. Sammanfattningsvis, uppskattning av substitutionseffekter inom observationsdata kräver extremt tydligt definierade uppskattningar och i sin tur användning av lämpliga estimatorer.

Vidare läsning: 

Adjustment for energy intake in nutritional research: a causal inference perspective (2022). https://doi.org/10.1093/ajcn/nqab266

Theory and performance of substitution models for estimating relative causal effects in nutritional epidemiology (2022). https://doi.org/10.1093/ajcn/nqac188 

Nutritionist i Fokus – Christel Larsson

Varsågoda, ett nytt inlägg av Nutritionist i fokus! Denna gång har vi intervjuat Christel Larsson, nutritionist och professor vid Göteborgs universitet.

Christel Larsson är idag professor i kostvetenskap på institutionen för kost- och vetenskap vid Göteborgs universitet, men det var i Stockholm som allt började. Efter en kandidatexamen i nutrition vid Stockholms universitet fortsatte Christel med masterprogrammet i folkhälsa vid Karolinska Insitutet och därefter masterprogrammet i kostvetenskap vid Umeå universitet. Det var också i Umeå som hon senare disputerade och blev Sveriges första doktor i kostvetenskap år 2001. Genom att bli den första att disputera i kostvetenskap så breddades synen på kost.

– Kosten började ses ur mer än bara ett medicinskt perspektiv, menar Christel. Kostens betydelse för människans välmående fysiskt, men även mentalt och socialt hamnade mer i fokus efter det. 

Efter sin disputation så jobbade Christel åt Livsmedelsverket som projektledare mellan 2002 och 2003. Där arbetade hon med den stora nationella kostundersökningen om barns matvanor. Men det är dock inte bara kost som har varit viktigt under Christels karriär. Under sin karriär har hon alltid strävat efter att kombinera kost och fysisk aktivitet.  

– Kost och fysisk aktivitet är två områden som gränsar till varandra och de är båda i slutändan viktiga för välmåendet, påpekar Christel. 

Hon har bland annat varit forskningsledare för en interventionsstudie om barn med övervikt vid Umeå universitet. Interventionsstudien syftade till att få till en beteendeförändring när det kommer till kost och fysisk aktivitet. Efter ett forskningsår vid Göteborgs universitet erhöll hon en professur vid universitetet och fortsatte att bedriva sin forskning där. Hon fortsatte att fokusera på ungas hälsa, och var med och ledde ett hälsopromotivt forskningsprojekt med skolan som arena som riktade sig till ungdomar i ett multikulturellt område. Studien var fokuserad på att främja både kost och fysisk aktivitet. Förutom att forska så handleder hon idag sju doktorander inom olika forskningsprojekt och har även ett ledningsuppdrag som vice dekan vid Göteborgs universitet. Som vice dekan har hon ansvar för utbildning på forskarnivå, internationalisering och hållbarhet på fakultetsnivå. År 2019-2020 fick hon möjligheten att ta med sig familjen till Australien och forska ett år vid Deakin University i Melbourne.

– Det var en fantastisk upplevelse att få erfarenhet av en internationell forskningsmiljö och ett otroligt spännande land samt bredda sitt sociala nätverk. Att jobba utomlands ger så mycket mer utöver arbetslivserfarenhet, tillägger Christel. 

Hon kom tillbaka till Sverige sommaren 2020, och erhöll nyligen ett större forskningsanslag för att genomföra ett internationellt forskningsprojekt i samarbete mellan forskare i Sverige, Norge och Australien. Hon ser fram emot att fortsätta bidra till kunskapsutveckling inom kostvetenskapen genom forskning.

Förutom att vara forskare, så har Christel även varit med som en av tre redaktörer för boken Näringslära för högskolan som kom ut i ny upplaga under 2021.

Text: Erika Holmberg

SENA grundas för Europeiska nutritionistföreningar

Society of European Nutritionist Associations

Sedan 2018 har Sverige blivit inbjudna till diskussionsmöten tillsammans med andra nutritionistföreningar i Europa, och 2020 tog Nutritionistföreningen över arbetet. Länder som har deltagit i varierande grad sedan start är bland annat Tyskland, Nederländerna, Norge, Danmark, Island, Schweiz och Ungern, där Österrike har varit ett av de mest drivande länderna.

Samarbete och diskussion har hittills varit att hitta en gemensam grund mellan olika länder. Arbete har även skett för  att hitta gemensamma mål och syften med viljan att skapa en internationell förening för att dels främja nutritionistens yrkesroll inom Europa. Vidare har livsmedelssystem och livsmedelsfrågor i dagsläget blivit mer relevanta i hela EU och påverkar centrala europeiska politiska frågor som folkhälsa, klimatförändringar, livsmedelsetik samt livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning.

Det kontinentala perspektivet av frågor som berör nutrition kräver således ett europeiskt svar, vilket har resulterat till skapandet av Society of European Nutritionist Associations (SENA). SENA grundades officiellt den 28:e april 2022 och har sitt säte i Wien, Österrike. Grundarna av SENA är Österrike, Norge, Sverige och Schweiz. Som paraplyorganisation för Europeiska nutritionistföreningar, kommer SENA att sträva att arbeta inom tre huvudaspekter:

1. Främjande av näringsrelaterad välfärd för att stödja folkhälsan.
2. Kvalitetssäkrat arbete av nutritionister.
3. Stöd till näringspolitiska beslut.

Vi i Nutritionistföreningen ser fram emot detta framtida och spännande arbete och vad det kan medföra! För mer information eller frågor går det bra att kontakta Nutritionistföreningens SENA-representanter via vårat kontaktformulär.

SENA kommer med tid etablera en hemsida på adressen http://sena-nutrition.org.

Nutritionist i fokus – Jenny Rossen

Ett efterlängtat inslag är tillbaka på bloggen – Nutritionist i fokus!
Nutritionistföreningen har nämligen fått tag på en driven nutritioniststudent vid namn Erika Holmberg som hjälper oss med intervjuerna till dessa inslag. Vi tackar Erika och önskar er trevlig läsning!

Jenny Rossen är idag 48 år och bor tillsammans med sin man och tre barn i Stockholm. Ett tidigt intresse för både den fysiska aktiviteten och matens betydelse för hälsan ledde fram till en examen i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan år 1996, och därefter en magisterexamen i nutrition vid Stockholms universitet år 2001.

Förutom ditt generella intresse för hälsa, varför valde du att läsa till just nutritionist?

– Det finns ojämlikheter i hälsa som beror på livsstil och miljöfaktorer. Dessa ville jag arbeta med. Jag ville arbeta förebyggande och bidra med något på det viset.

Ett förebyggande arbete för bättre hälsa tog fart direkt efter Jennys examen i nutrition. Hon blev kvar på Karolinska institutet och jobbade där som forskningsassistent på enheten för just preventiv nutrition, sedermera folkhälsonutrition, mellan år 2002 och 2011. Efter en period som entreprenör då hon drev café tillsammans med sin syster och jobbade som konsult hos Karolinska institutet, Livsmedelsverket och Stockholms stad, så hamnade Jenny till slut på Sophiahemmet Högskola där hon jobbar kvar idag. Viljan att arbeta förebyggande finns kvar och på Sophiahemmet Högskola får Jenny möjlighet att göra just det. Hon bedriver där forskning på hur man kan förebygga uppkomsten av kroniska sjukdomar med hjälp av goda matvanor och fysisk aktivitet. Förutom att studera den fysiska aktivitetens betydelse för typ-2 diabetes, så är hon idag även delaktig i en studie som ska leda fram till en webbaserad tjänst där man kan välja att jobba med sina levnadsvanor och sedan få anpassad återkoppling på sin progression genom artificiell intelligens.

Vad är det som är roligast med den forskning du gör idag?

– Jag tycker att det är väldigt intressant och spännande att hitta vad som kan pusha människor i rätt riktning för att få till en förändring som håller på sikt och som man känner sig nöjd med själv.

Förutom forskning så undervisar Jenny även i folkhälsa vid Sophiahemmet Högskola. När hon blickar framåt så har hon tankar på att starta en ny utbildning på Sophiahemmet Högskola för att öka det hälsofrämjande arbetet inom hälso- och sjukvården. Enligt henne så finns det idag ett kunskapsgap och det vill hon se till att fylla. För nutritionister generellt så ser hon en ljus framtid eftersom nutrition är ett så pass viktigt ämne och det finns ett behov av nutritionister.

Har du några avslutade tips till de som just nu studerar eller funderar på att studera till nutritionist?

– Ett bra tips är att kombinera sin nutritionistutbildning med en annan utbildning, då öppnar sig fler karriärvägar.

Av: Erika Holmberg

7 frågor med Suzanne Janzi

Hej och välkomna tillbaka efter ett längre sommaruppehåll! Vi i styrelsen hoppas att ni har njutit av sommaren och fått tid att återhämta er. Vi är glada att vara tillbaka med ett nytt inlägg till er. Denna gång svarar Suzanne Janzi på våra 7 frågor. Suzanne är doktorand inom nutritionsepidemiologi på Lunds universitet. Trevlig läsning!

1. Berätta lite kort om dig själv!

Jag heter Suzanne, är 25 år, och bor i Lund med min partner David och vovve Hilma. Förutom nutrition är mina intressen konst, djur och styrkelyft. Min ambition i livet är att bli ”Den där biffiga forskande konstnären som räddar en massa djur”! 😉

2. Varför valde du att läsa till nutritionist?

Efter gymnasiet var jag inte säker på vad jag ville plugga, men jag visste att jag ville förstå ”the big picture” av hur kroppen och människor fungerar. När jag läste om nutritionistprogrammet kändes det klockrent. Jag var intresserad av kost och hälsa och utbildningen inkluderade allt ifrån kemi och biologi till epidemiologi och idrottsnutrition. På köpet visade det sig att jag älskar forskning, vilket det läggs mycket fokus på under programmet!

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?

Jag är doktorand inom nutritionsepidemiologi på Lunds universitet där jag forskar om vad som karaktäriserar högsockerkonsumenter med avseende på genetik, tarmflora och metaboliter. Jag skrev mitt kandidatarbete i Emily Sonestedts forskargrupp. Jag tyckte att forskningen var otroligt spännande och viktig, samt att de som jobbade i gruppen var väldigt inspirerande och trevliga. Det var därför en självklarhet att även skriva mitt magisterarbete i samma grupp. Jag fortsatte därefter jobba i gruppen på heltid.

4. Vad är roligast med det du gör?

Det roligaste med mitt jobb är att det kräver så mycket nyfikenhet och kreativitet när det gäller att hitta rätt metoder för att studera komplexa samband, men även när det gäller att hitta sätt för att förmedla forskningsresultaten på ett snyggt och lättförståeligt sätt!

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Precis som många andra jobbar jag hemifrån nu på grund av pandemin. Mina dagar varierar ganska mycket beroende på vad som är aktuellt. Ibland läser jag kurser, deltar i konferenser eller förbereder föreläsningar/lär ut, medan jag under andra perioder främst fokuserar på mina pågående forskningsprojekt. En vanlig dag för mig just nu består av att först mata och rasta Hilma, göra en kopp kaffe och sedan börja jobba. Jag försöker ta tag i de mest krävande arbetsuppgifterna på morgonen eftersom jag känner mig som mest kreativ och energisk då. Dessa arbetsuppgifter kan vara att exempelvis genomföra statistiska analyser, skriva på manuskript eller skriva examinationsuppgifter till någon kurs jag läser. Ibland kläms ett eller annat möte också in under förmiddagen. Jag äter sedan lunch och gymmar eller går på promenad med Hilma. Eftermiddagarna består ofta av att svara på mail, läsa artiklar och annat som känns aktuellt just då.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?

Jag tror att framtiden för nutritionister är ljus. Man får en så pass bred kunskapsgrund att man kan jobba inom många olika arbetsområden. Man bör dock vara beredd på att behöva förklara varför man har rätt kompetens för diverse jobb i och med att många inte vet vad nutritionister är och kan.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta, vad skulle det vara?

Våga fråga om möjligheter! Fråga om hur andra personer fick sina jobb och vilken väg som ledde dit. De allra flesta hjälper mer än gärna till.