10 april, 2019 In 7 frågor, Intervjuer

7 frågor med Clara Onell

Hej kära medlemmar!
Tiden är kommen för ännu ett inlägg med 7 frågor, i detta fall med den mångfacetterade nutritionisten Clara Onell, verksam inom psykiatrin. En annan hoppas att det snart blir lika somrigt som på hennes bild.
Nöjsam läsning!

1. Berätta lite kort om dig själv

Jag är en glad skåning bosatt i Stockholm. Reser så ofta jag bara kan, äter gärna massa mat från världens alla hörn, tränar, sjunger och umgås med mina nära och kära!

2. Varför valde du att läsa till nutritionist?

Det blev faktiskt så ganska mycket av en slump. Jag hade en lång period efter gymnasiet då jag inte visste vad jag ville göra i framtiden och i samma veva växte ett stort intresse för kost och hälsa fram. Jag fick tips om nutritionistutbildningen av en vän och sökte den helt spontant för att det lät intressant – och det har jag aldrig ångrat!

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?

Jag skrev min kandidatuppsats om ätbeteende vid sektionen för tillämpad neuroendokrinologi på KI och fick därefter jobb på Mandometerkliniken, en privat klinik som bedriver ätstörningsvård. Där jobbade jag på helger och lov under masterutbildningen och efter att ha läst en utbytestermin i Australien blev jag i somras rekryterad till Psykiatri Sydväst vid Huddinge sjukhus där jag idag är projektanställd.

I mitt arbete har jag övergripande ansvar över allt som rör mat till patienter på våra sju heldygnsvårdsavdelningar. Jag ansvarar bl.a. för upphandling av näringsriktiga måltider, ser till att det finns ett hälso- och miljötänk bakom vad vi serverar, att vi följer rutiner för livsmedelshygien samt utvecklar utbildningsmaterial om näringslära och vikten av en hälsosam livsstil för patienter och avdelningspersonal.

Vissa psykiatriska diagnoser är associerade med en förkortad livslängd som delvis beror på livsstilsrelaterade sjukdomar till följd av medicinering, rökning, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor. Det är viktigt att inom psykiatrin arbeta hälsofrämjande – förutom att vi satsar på att lyfta hälsosamma matvanor erbjuder vi träningspass flera gånger i veckan i ett populärt koncept som kallas braining!

4. Vad är roligast med det du gör?

Mitt jobb är väldigt varierande och otroligt lärorikt. Det roligaste är att jag får arbeta med mitt största intresse och använda min kompetens konkret inom kliniken. Jag träffar personer som är experter inom en massa spännande områden och får ta del av ny intressant psykiatriforskning som sker på kliniken och runt om i världen. Något annat jag uppskattar är arbetets flexibilitet och att jag får lov att styra min tid själv!

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Jag vaknar vid kl. 06, packar ner kaffetermos och frukost och tar pendeltåget till Flemingsberg. Oftast är jag på jobbet runt kl. 08, äter frukost och läser mejlen för att sen ta tag i dagens uppgifter. Dagarna kan sen se väldigt olika ut – de senaste veckorna har jag förberett kliniken för kommande byte av matleverantör och har fått göra allt från att provsmaka massvis med olika rätter till att lära mig allt om hur vår nya köksutrustning fungerar och hur vi ska arbeta för att minska mängden matsvinn i avdelningsköken.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?

Jag är övertygad om att vår kompetens behövs allt mer i framtiden men jag tror att utmaningen ligger i att vi behöver synas mer utanför den akademiska världen. Dagens enorma flöde av påståenden kring kost och hälsa gör att vi med en vetenskaplig utbildning som sällan kan uttala oss med tvärsäkerhet riskerar att försvinna i bruset av andra, mer tongivande röster som förespråkar ex. specifika dieter eller “superfoods”.

Jag tror med andra ord vi har ett stort ansvar att på olika sätt förmedla vår kunskap!

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?

Om jag bara ska ge ett tips så är det att nätverka nätverka nätverka. Ta kontakt med föreläsare från utbildningen och potentiella arbetsplatser, presentera vad du har för kompetens och intressen. Min inställning har varit att ta alla chanser som verkar roliga och utmanande. Det är värt att testa – och det finns alltid en viktig lärdom!

7 januari, 2019 In 7 frågor, Intervjuer

7 frågor med Rikard Åsgård

Hej kära medlemmar!
Hoppas ni haft en alldeles underbar julledighet och är redo för nya tag. Trots att dagarna redan är ljusare kan man alltid gynnas av lite måndagsinspiration i form av 7 frågor. Denna gång har vi med oss nutritionisten Rikard Åsgård som jobbar på Astma- och allergiförbundet. Trevlig läsning!

1. Berätta lite kort om dig själv

Jag bor i Upplands Väsby med min familj och jag jobbar på Astma- och Allergiförbundet sedan 2015.


2. Varför valde du att läsa till nutritionist?
Jag har på olika sätt haft intresse för kost och hälsa under hela mitt liv. När jag gjorde min grundutbildning vid Stockholms Universitet så var det ett självklart val att läsa nutrition. Jag har haft mycket glädje av min nutritionistutbildning under mitt yrkesliv. Jag har även disputerat inom toxikologi vid Uppsala Universitet.

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?
Jag är ombudsman för mat och kollektivtrafik på Astma- och Allergiförbundet. Vi jobbar nationellt och jag är framförallt ansvarig för allt som förbundet gör på området matallergi och matöverkänslighet. Det handlar om intressepolitiskt påverkansarbete, ta fram informationsmaterial, sitta med i nätverksgrupper, svara på frågor och mycket mer.

Nu har vi också ett projekt som heter Bra mat för alla med pengar från Arvsfonden. Projektets huvudsyfte är att höja livskvalitén för personer med matöverkänslighet och huvudmålet är att starta ett nationellt samordnande kunskapscentrum om matöverkänslighet.

4. Vad är roligast med det du gör?
Jag har ett mycket engagerande och omväxlande jobb. Framförallt känns det väldigt meningsfullt att kunna påverka samhället så det blir bättre för personer med matöverkänslighet.

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?
Dagarna kan se väldigt olika ut. Ett exempel på en arbetsdag kan vara: Cykla ner till stationen och ta pendeltåget till Stockholm Södra. Jag kollar ofta mailen när jag kommer till jobbet och då kan det vara frågor från medlemmar, företag eller skolor t ex att besvara. Många förmiddagar ägnar jag åt att förbereda olika ärenden, t ex remissvar, föreläsningar eller skrivelser. Ett par dagar i veckan är jag ute på externa möten så en vanlig eftermiddag kan jag t ex vara på möte på Svensk Dagligvaruhandel, SJ eller KI. Ofta hinner jag då inte tillbaka till jobbet utan åker direkt hem. Ibland är jag ute på resande fot en hel dag och då kan det vara i hela landet. Vi har också en hel del möten på jobbet i olika grupper.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?
Nutritionist är en gedigen utbildning på kostområdet har jag märkt. Det går att ha nytta av utbildningen i många olika yrken och sammanhang. Speciellt i dagens läge med alla självutnämnda kostexperter så känns det viktigt att det finns kostkunniga personer, som t ex nutritionister, som kan hjälpa till.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?
Ett tips är att verkligen passa på att djupdyka och lära sig många grunder i nutrition inom utbildningen. Kanske också bra att hitta kombinationer med kurser inom toxikologi, biokemi, ekonomi eller projektledarutbildning. Behovet av nutritionskunskap är stort. Det är dock ovanligt att någon anställs som nutritionist vilket jag var anställd som på Livsmedelsverket under två år.

6 december, 2018 In 7 frågor, Intervjuer

7 frågor med Maria Henström

Hej kära läsare,
Hoppas ni har det bra i decembermörkret. Dagens 7 frågor är med Maria Henström, nutritionist och forskare på Karolinska institutet. Trevlig läsning!

1. Vad jobbar du med idag?

Jag disputerade innan sommaren på Karolinska Institutet. Mitt forskningsprojekt gick ut på att, genom att kartlägga den genetiska bakgrunden till irritabel tarm (IBS), skaffa sig mer kunskap om vad som orsakar dessa komplexa men mycket vanliga magtarmbesvär. Jag har även ett pedagogiskt intresse och hjälper till, sedan flera år, med viss undervisning på nutritionistprogrammen, samt ger två årliga kostföreläsningar för jockeys på galoppbanan. Under hösten har jag framförallt varit kursansvarig för delkursen Klinisk Nutrition på kandidatprogrammet i nutrition.

2. Hur nådde du dit där du är idag?

Jag har alltid haft ett intresse för hälsa och att förstå hur kroppen fungerar, även i relation till kost. Efter kandidatprogrammet i nutrition kände jag mig inte riktigt ”mätt” och fortsatte därför studera på masterprogrammet (som nu är en magisterutbildning fr.o.m HT18). Där uppmärksammade Prof. Joseph Rafter mitt intresse för molekylär nutrition och IBS, och introducerade mig därför för forskare Mauro D’Amato. Jag blev då inbjuden att bli del av hans forskargrupp, först som masterstudent och efter några månader som doktorand. Joseph blev min bihandledare och är den som lobbat för att jag även ska få undervisa under tiden, vilket jag upptäckt är väldigt kul.

3. Vad är roligast med det du gör?

Det roligaste med att vara doktorand är blandningen mellan jobb och att vara student; att man får dyka in i projekt, samarbeta med andra forskare och känna att man producerar något, samtidigt som man får gå kurser och delta i andra event så som konferenser. Det är en spännande blandning och man lär sig otroligt mycket. Undervisningen är något jag upptäckt med tiden, och det är bl.a. väldigt givande att lyckas få andra att förstå något som jag vill förmedla, – att få se deras ”aha-upplevelse”. Jag har dessutom alltid själv lärt mig bäst av att lära ut till andra.

4. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Eftersom min huvudhandledare flyttade till Spanien för ett par år sedan, och vår grupp blev mindre och mer fysiskt splittrad än när jag började, så har även dagarna under min doktorandutbildning sett väldigt olika ut. Har jag inte varit på en kurs, konferens eller föreläsningar, så har en arbetsdag inneburit en hel del tid framför datorn. Det kan vara analys av data, läsa på om något, skriva på en artikel, maila med samarbetspartners, eller annat. Man har även ofta möten tillsammans i gruppen eller separat med handledaren om olika projekt (ofta över nätet). Arbetsdagarna är flexibla. Jag kunde jobba lite när jag ville, vilket var skönt (men i och för sig leder det ofta till att man totalt jobbar mer än 100%), och jag kunde även jobba hemifrån. Sedan jag kom tillbaka från mammaledighet har jag sista halvåret skrivit på min avhandling. Då har en vanlig dag börjat med frukost hemma med familjen, och jag har sedan suttit hemma eller på kontoret (nya huset Neo i Flemingsberg) och skrivit på min avhandling eller på annat sätt förberett för disputationen. Nu i höst lämnar jag först barnen på förskolan och går sedan och jobbar med kursen, – hemifrån, eller inne på KI där jag har en kontorsplats.

5. Hur ser du på framtiden för nutritionister?

Jag tror, och hoppas, att den ser ljus ut. Vart man än är så tycker jag man märker av ett växande intresse för mat och hälsa, och som nutritionist möts man ofta av frågor och funderingar inom området. Jag tror att det finns många olika områden där vi nutritionister skulle kunna göra nytta och skillnad. Ibland är det dock fortfarande vi själva som måste träda fram och berätta varför vi behövs.

6. Varför valde du att läsa nutritionist-utbildningen?

Jag har alltid varit lagd åt det naturvetenskapliga hållet. Efter gymnasiet (som var inriktat på ridsport och galopp) bodde jag i USA ett tag och fick där uppleva deras matkultur. Det var kanske det som gjorde att jag blev ännu mer intresserad av mat och dess relation till hälsa. Dock ville jag inte gå samma väg som min mamma (dietist), men hittade nutritionistprogrammet och kände att det passade mig då det var naturvetenskapligt inriktat, och man fick chans att förstå nutrition på ”djupet” genom att lära sig en hel del om kroppen.

7. Om du skulle ge ett tips för de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?

Fundera på vad du brinner för, vad du tycker är mest intressant inom området, och gå efter det. Prata med folk omkring dig och våga även ta kontakt med de föreläsare du möter som du tycker jobbar inom ett intressant område. Kanske kan du få sommarjobb eller få in en fot genom att göra kandidat- eller masterprojekt på hans/hennes arbetsplats?

7 november, 2018 In 7 frågor, Intervjuer

7 frågor med Per Frank

Hej kära medlemmar!
Äntligen är det dags för en ny 7 frågor, vilket passar perfekt när dagarna är mörka och inspirationen tryter. Denna gång har vi med oss Per Frank, nutritionist som jobbar på Nestlé. Trevlig läsning!

1. Berätta lite kort om dig själv
Jag bor i Täby med min fru Åsa och våra tre döttrar Livia (6 år), Malva (4 år) och Elvira (1 år). Jobb och småbarn gör att man har fullt upp dygnet runt. Likt majoriteten av Nutritionister är mina främsta fritidsintressen matlagning och träning.

2. Varför valde du att läsa till nutritionist?
Hela mitt liv har jag varit intresserad av träning. Eftersom nutrition går hand i hand med träning kom jag in på det spåret. Jag valde att läsa nutrition eftersom jag vill jobba med mitt intresse, ska man bli specialist är det mer eller mindre ett krav.

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?
Jag jobbar på Nestlé som Nordic Nutrition, Health and Wellness (NHW) Manager. Jag är en del av kommunikationsgruppen, och min roll är kortfattat att prata om vad Nestlé gör för att främja kost och hälsa. Det kan exempelvis vara att prata om hur vi sänker mängden socker, salt och fett i våra produkter på en konferens eller för en hälsoorganisation. Mitt jobb är ganska brett, jag ansvarar även för att organisera företagshälsan och har en del i produktutvecklingen. Vårt NHW team består av mig och en Nutritionist som rapporterar till mig.
Vägen till min position har varit väldigt lång och hoppig. Efter jag tog examen arbetade jag ett tag i industrin, och sen doktorerade jag inom Träningsfysiologi på idrottshögskolan. Därefter jobbade jag som produktutvecklare på Gymgrossisten, sen på Coca-Cola och därefter fick jag min nuvarande anställning på Nestlé, fast i Köpenhamn. Efter 1,5 år i Köpenhamn fick jag chansen att ha kvar rollen och utgå från Stockholm.

4. Vad är roligast med det du gör?
Det roligaste är att träffa så många olika människor: forskare, konsumenter, beslutsfattare, etc. De flesta känner till Nestlé, men få vet så mycket om oss, exempelvis att våra märken är Zoegas, Nespresso, Hälsans kök och många, många fler.

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?
Det är väldigt olika från dag till dag. Ofta är det externa eller interna möten. Skriva strategier eller presentationer. Det innebär en hel del resor också eftersom jag har en Nordisk roll och vårt Nordiska huvudkontor ligger i Köpenhamn.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?
Nutrition kommer fortsätta vara ett viktigt område och växa ännu mer framöver. Jag tror fler och fler kommer inse vikten av att veta vad man pratar om.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?
Nutrition är ett område som är otroligt intressant, kul och engagerande. Tänk på vart ni vill vara i framtiden och gör vad ni kan för att komma dit, och passa på att njuta av resan.

24 oktober, 2018 In 7 frågor, Intervjuer

7 frågor med Anna Djerf

Hej i höstsolen!
Såhär på den senare delen av hösten kan det kännas tungt med jobb och plugg. Vad passar då inte bättre än lite onsdagsmotivation i form av 7 frågor? Denna gång har vi med oss nutritionisten Anna Djerf, egenföretagande konsult verksam inom märkning och regelverk för livsmedel. Vi hoppas att ni inspireras av Anna lika mycket som vi i styrelsen gör. Trevlig läsning!

1. Berätta lite kort om dig själv
Jag heter Anna, är 32 år och från Solna. Jag tog min kandidatexamen i nutrition 2010 och arbetar sedan fyra år tillbaka som konsult hemifrån. Sedan ett år bor jag och min man i Duved i Åre kommun. Jag tycker om att bygga och renovera hemma, vara ute i naturen och äta god mat. Det viktigaste i livet tycker jag är familj och frihet.

2. Varför valde du att läsa till nutritionist?
Under hela min uppväxt ville jag bli veterinär, och gick därför naturvetenskapliga programmet med djurinriktning i gymnasiet. En av kurserna var nutrition och jag insåg att den delen intresserade mig så mycket mer än övriga delar, men att nutrition hos människor nog var ännu mer intressant. Jag började leta efter utbildningar inom ämnet och hittade då Nutritionsprogrammet på SU som jag började hösten efter att jag tog studenten.

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?
Jag är idag konsult och hjälper livsmedelsföretag med regelfrågor. Mina kunder är exempelvis cafékedjor, godisproducenter, kosttillskottsdistributörer och europeiska konsultfirmor. De anlitar mig på distans per timme eller per uppdrag för att ta fram vilken information de ska ha på sina etiketter/produktförpackningar eller för frågor som rör produktinnehåll och svensk lagstiftning. All lagstiftning är på EU-nivå i första hand, men det finns också svensk nationell livsmedelslagstiftning.

Jag hittade inget kvalificerat jobb efter min kandidatexamen, så jag arbetade med annat i ett år innan jag började läsa masterprogrammet i nutrition. En termin in fick jag syn på en annons, ett kosttillskottsföretag sökte en nutritionist att jobba med regelfrågor. Jag fick ett sådant adrenalinpåslag där på tunnelbanan att jag fortfarande minns klart hur jag satt och läste annonsen om och om igen, för regelfrågor var något jag blivit intresserad av mer och mer, och det var dessutom ovanligt att ett företag sökte en nutritionist. Jag fick inte det jobbet, men faktiskt ett nästan identiskt jobb på samma företag som lades ut några veckor senare! Efter ett par år som anställd på regelavdelningen hade jag blivit självlärd märkningsansvarig och kände att jag inte kunde utvecklas mer i den takt och riktning jag ville. Samtidigt hade företagets kunder ett stort behov av hjälp med märkning och regelfrågor, så jag bestämde mig för att starta eget och bli konsult. Kunderna fanns ju där, det var bara att övertyga dem om att anlita mig. Det är nu drygt fyra år sedan, och jag har inte ångrat mig en sekund trots att många tyckte jag var galen som sa upp mig från en tillsvidareanställning.

4. Vad är roligast med det du gör?
Det roligaste med det jag gör är att många av mina uppdrag är som kompetensutveckling för mig, eftersom lagstiftningen skiljer sig åt mellan olika produktgrupper. Att få tack och beröm av kunder som tycker att lagstiftning är jättesvårt är såklart också roligt.
Roligast med att vara egenföretagare är helt klart friheten och i mitt fall att jag kan jobba oavsett var jag befinner mig! Jag bor i fjällen trots att nästan alla mina kunder finns i Stockholm, och kan vara ledig när det passar mig. Att vara egen är inte för alla, för det kan vara stressigt att inte veta när nästa uppdrag kommer, att inte kunna vara helt ledig på semestern eller om det blir konflikter med en kund. Samtidigt bestämmer jag helt själv vad jag vill jobba med, hur, och med vem. Nu har också mitt företag blivit så pass etablerat att jag har löpande uppdrag från fasta kunder, och inte heller bara ett uppdrag åt gången.

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?
Jag arbetar hemifrån, men har en kontorsplats på ett företagshotell dit jag går några gånger i veckan. Jag går upp tidigt men börjar inte alltid arbeta tidigt. Vi äter frukost i soffan, sen går jag ut med hunden och fixar en del hemma.
Arbetsdagen börjar med att läsa mejl och svara på de som är viktigast och mest brådskande. Därefter fortsätter jag arbeta med påbörjade uppdrag, det kan vara en etikett för en alkoholfri öl gjord av en kund som ska korrekturläsas, eller ett etikettunderlag för julens kommande saffransbullar på cafékedjan som ska sättas ihop. Annars är det frågor från utländska företag om hur reglerna för ost ser ut i Sverige, utredningar om vilka säljande uttryck som är tillåtna på tomatsås, förklara varför hälsopåståenden inte får skrivas hur som helst osv. Väldigt varierande uppdrag, men allt sker digitalt. Jag har inga fysiska produkter framför mig, inte heller speciellt många kundmöten. Under 2018 har jag haft ett enda möte men desto fler telefonsamtal.

Vissa dagar, beroende på dag i månaden, måste också administration för företaget skötas och jag skickar fakturor till kunder samt till min redovisningskonsult som sköter min företagsekonomi. Oftast arbetar jag på förmiddagen, tar en lång paus mitt på dagen för lunch, hundpromenad och kanske träning, sen arbetar jag ibland lite till på eftermiddagen. De dagar jag har mycket jobb eller flera uppdrag som ska in samtidigt blir det såklart fler timmar framför datorn och mer effektiv lunch.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?
På ett sätt ser jag inte mig själv eller andra som ”nutritionist” längre, på ett bra sätt! Det jag menar är att en nutritionist kan göra så mycket att själva ordet egentligen bara beskriver utbildningen, inte vad man arbetar med. Därför ser jag en ljus framtid för nutritionister, där man skapar sina egna tillfällen och använder den breda kunskapen vi har för att skapa sig ett skräddarsytt arbete. Det kommer alltid finnas arbeten och platser att fylla för människor med vår kompetens.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?
Var inte rädd för att gå ytterligare en utbildning inom ett annat område för att kunna kombinera nutritionen med en annan bransch. Jag skulle exempelvis kunna läsa några kurser juridik för att bli ännu vassare i mitt jobb. Att läsa pedagogik, marknadsföring eller sälj skulle kunna ge grunden till ett drömjobb för någon annan. Sök också jobb där du uppfyller bara hälften av kraven, vänta inte på en annons där du kan pricka in varenda kompetens som efterfrågas. Jobbet jag sökte på regelavdelningen krävde att jag pratade tyska, vilket jag inte gör och det var jag ärlig med i min ansökan. Jag fick ju jobbet ändå, så ta chansen!