7 frågor med Fredrik Rosqvist

Hej!

I serien 7 frågor träffar vi nutritionister i arbetslivet. Tanken bakom serien är att lyfta fram yrket och visa på den stora bredd som utbildningen ger. Denna gång är vi glada att presentera nutritionisten och forskaren Fredrik Rosqvist. Fredrik gör för närvarande sin Postdok vid University of Oxford med fokus på fettsyrametabolismen. Mycket spännande tycker vi och önskar honom stort lycka till!

1. Berätta lite kort om dig själv

Jag tog examen 2010, därefter gick jag raka vägen in i forskningsvärlden. Jag blev projektanställd på deltid för att jobba med en interventionsstudie i Uppsala, där jag också hade gjort mitt examensarbete. Därefter blev jag antagen som doktorand på heltid och försvarade min avhandling 2016, som handlade om olika fetters effekt på kroppssammansättning, fettinlagring och metabolism.

2. Varför valde du att läsa till nutritionist? 

Jag blev fascinerad av hur maten påverkar kroppen och ville förstå hur/varför. Intresset uppstod när jag var ca 15 år och insåg att kosten påverkar idrottsliga prestationer. Nutritionsintresset som sådant tog dock snabbt överhanden och under gymnasiet gick jag all-in för att bli nutritionist. Jag hade inget specifikt yrkesmål när jag började utan har hela tiden drivits av min egen nyfikenhet av att vilja förstå mer, och det gäller fortfarande.

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?

Ända sedan jag blev doktorand har jag jobbat heltid med forskning. Under studietiden fick jag klart för mig att jag ville forska, så inför mitt examensarbete sökte jag upp en grupp som ägnade sig åt det jag själv helst skulle vilja göra, nämligen kostinterventioner med fokus på fett; se punkt 1. Efter att min avhandling var klar stannade jag kvar i samma grupp ytterligare ett år samtidigt som jag planerade för nästa steg, att byta forskargrupp en tid för att inhämta nya kunskaper och bli mer självständig som forskare (postdok). Jag planerade ett projekt och beviljades pengar för detta, så nu gör jag min postdok vid University of Oxford där jag undersöker fettsyrametabolismen i levern med hjälp av stabila isotoper.

4. Vad är roligast med det du gör?

Det roligaste är att försöka förstå fysiologin bakom de resultat/effekter vi ser i våra studier, väva samman detta med vad som observerats i tidigare studier och skriva ihop en artikel som bidrar med ny information/förståelse. Att tolka data helt enkelt. För att kunna göra det behöver man vara väl insatt i ämnet, vilket innebär att läsa många artiklar och fundera mycket, vilket jag finner stimulerande. Det är en väldigt häftig känsla att kunna bidra med en ny pusselbit. Att åka på konferens och presentera sina resultat, ta del av andras och diskutera med forskare inom samma fält är också väldigt stimulerande.

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

En ”vanlig” dag är omväxlande och beror helt på vilken (studie)fas vi befinner oss i. Jag jobbar främst med interventionsstudier; först ska studien planeras och läggas upp noggrant för att kunna besvara huvudfrågeställningen – vad ska deltagarna äta och hur länge? Vilka deltagare ska vi inkludera och hur många? Vilka mätningar ska vi göra? osv. I denna fas blir det mycket diskussion med medarbetare om för- och nackdelar, liksom jämförelser med tidigare litteratur. När detta är gjort skrivs en ansökan om etisk prövning, där upplägget förklaras i detalj och risker för deltagarna vägs mot kunskapen studien förväntas ge; så det krävs en hel del förarbete innan studien kan börja. När studien väl är igång blir det ofta mycket logistik och praktiska göromål– kommunicera med och träffa deltagare, dela ut studielivsmedel, utföra mätningar/samla in data, analysera prover på labb etc – vilket är en intensiv men väldigt givande period. När studien väl är genomförd återstår statistisk analys av data och försöka förstå vad det blev av allt, och skriva en eller flera artiklar.
Periodvis går mycket tid till att skriva ansökningar om pengar.
Nu under postdokperioden ligger mycket fokus på att lära nya tekniker för att studera ämnet djupare.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?

Jag är positiv och är av uppfattningen att framtiden blir vad vi gör den till. Vet man vad man vill och vågar satsa tror jag framtiden ser bra ut.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?

Fundera på vad du vill ha ut av utbildningen/vad du vill göra när du blir ”klar” – vad behöver du göra för att komma dit? Komplettera utbildningen därefter. Våga satsa på det du vill göra, men var beredd att jobba för det. Skaffa (relevant) erfarenhet under tiden om möjligt, t ex sommarjobb inom livsmedelsindustrin, i någon forskargrupp, kurs i statistik, retorik, presentationsteknik, skrivande etc.