7 frågor med Elin Lilja

Hej alla!
Välkommen till en ny omgång av 7 frågor. Denna gång en intervju med Elin Lilja, Nutritionist i arbete med offentliga måltider på Stockholm Stad. Ni får ta del av hennes arbetsliv och tankar om framtiden för nutritionister, med tips till de blivande.
En trevlig helg önskas alla våra medlemmar!

 

IMG_5283

 

  1. Berätta lite kort om dig själv 

    Efter mer än 10 år i reklambranschen bytte jag bana helt och började läsa nutrition. Jag tog examen 2014 och fick direkt jobb som kvalitetsansvarig på ett livsmedelsföretag. Där fick jag verkligen kombinera mina kunskaper i kommunikation med nutrition. Jag är starkt intresserad av kost som helhet och offentliga måltider i synnerhet.

  2. Varför valde du att läsa till nutritionist? 

    Uteslutningsmetoden kan man nästan säga! När jag lämnade reklambranschen visste jag att jag ville till naturvetenskapen men inte precis vart.  ”Nåt inom djur, natur och hälsa” var tanken och biologi trodde jag. Men efter att ha läst ett naturvetenskapligt basår tänkte jag om. Hälsa bestämde jag mig för och dietist var väl det jag kände till bäst, men eftersom det inte finns i Stockholm hittade jag nutritionen istället, som dessutom lät mycket bredare och passade mig bättre. Mitt mål under utbildningen var hela tiden offentliga måltider och att kunna nyttja mina detaljerade kunskaper i näringslära i ett folkhälsoperspektiv.

  3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit? 

    Mitt sikte har hela tiden varit på den offentliga måltiden. Direkt efter examen jobbade jag på ett livsmedelsföretag för att öka min erfarenhet inom livsmedel och kvalitetsarbete. Den erfarenheten i kombination med min tidigare karriär inom kommunikation, länkade perfekt till mitt nuvarande arbete på Stockholm stad.
    Här arbetar jag med offentliga måltider som ansvarig för de avtal för livsmedel som Stockholms kommunala verksamheter köper genom, framförallt skola, förskola och äldreomsorg. Mitt arbete omfattar allt som har med avtalen att göra, från sortimentsarbete, uppföljning av ställda krav, medverkan i olika arbetsgrupper, specialistkunnig i övriga kostrelaterade projekt. Jag är även projektledare för stadens stora matmässa.

  4. Vad är roligast med det du gör? 

    Att det är dynamiskt och innehållsrikt. I ramen för alla livsmedelsinköp som görs finns så mycket att arbeta med. Mitt operativa arbete med uppföljning av avtalen och att hålla anbudssortimentet levande, blandas upp med strategiska arbeten i olika nivåer inom staden. Jag möter och samarbetar med många andra kostkompetenser, tex dietister och kostekonomer, vilket ger en utmärkt bredd i de frågor vi hanterar.

  5. Hur ser en vanlig dag ut för dig? 

    Mitt arbete går i första hand ut på att se att våra avtal efterföljs och flyter. Min funktion är därför ofta en länk mellan de som beställer (tex köken) och leverantören. Återkommande är hantering av många detaljerade frågor om hur avtalet ska tolkas.
    Min dag varierar annars beroende på tid på året och var i en avtalsperiod vi befinner oss. Just nu går vi in i arbete inför en ny upphandling. Det innebär mycket planeringsarbete och många möten i olika typer av arbetsgrupper. Periodvis gör jag köksbesök för att se vilka förutsättningar som olika typer av kök har och vilka av våra avtalskrav som funkar och vad som inte funkar. Andra perioder sitter jag med leverantörerna med de befintliga avtalen, ser hur de fungerar och att tex våra högt satta djurskydds- och miljökrav efterföljs.

  6. Hur ser du på framtiden för nutritionister? 

    Bara fantasin sätter gränser! Fördelen med nutrition är att det är en kunskap och inte ett yrke. Det ger oändliga variationsmöjligheter. Kompetens inom evidensbaserad kost har kanske aldrig varit viktigare än nu. I en tid när intresse för hälsa är större än någonsin behövs (bla) nutritionisten för att tolka, filtrera och nyansera. Kan vi hitta en balans i detta är möjligheterna obegränsade.

  7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara? 

    Fördelen med nutrition är som sagt att det är kunskap och inte ett yrke. Men det kan också vara lite handikappande. Ett tips framförallt till studenter, är därför att klura ut vad du siktar på och jobba mot det. Komplettera utbildningen med något som spetsar dig och gör dig unik. Det kan vara juridik, projektledning, ekonomi, kommunikation osv. Kom ihåg att lyfta fram alla dina kvaliteter!

 

 

7 frågor med Hanna Eneroth

Hej alla!
Dags för fredagsinspiration med ett nytt 7 frågor, denna gång med nutritionisten Hanna Eneroth. Hanna jobbar på Livsmedelsverket och nedan får vi lära oss mer om hur detta är. Vi i styrelsen vill passa på att önska er en fin helg!

 

Eneroth H

 

1. Berätta lite kort om dig själv

Jag bor i Uppsala med min familj och jag jobbar på Livsmedelsverket sedan 2011.

2. Varför valde du att läsa till nutritionist?

Det var så enkelt att jag ville flytta till Stockholm och jag tyckte att Nutritionsutbildningens kurser verkade mest intressanta i universitetets katalog.

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?

Jag är något som kallas risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket. Jag arbetar med att ge andra delar av Livsmedelsverket vetenskapligt underlag som stöd för till exempel att ge råd eller utveckla regler. Jag läste några kurser i Uppsala sista terminen på min utbildning till nutritionist, det ledde till ett exjobb i Sydafrika och sedan till en forskarutbildning inom ett stort projekt i Bangladesh. När jag var nästan framme vid disputationen såg jag en annons om ett vikariat på Livsmedelsverket. Då hade avdelningen för Risk- och nyttovärdering just bildats. Och här trivdes jag och fick möjlighet att stanna.

4. Vad är roligast med det du gör?

Det är bredden och variationen i nutritionsarbetet. Det är både projekt som löper flera år och korta snabba frågor. Jag får också skriva vetenskapliga texter, populärvetenskapligt på webben, föreläsa och prata med journalister, det är oerhört omväxlande och händer mycket.

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Det här är ett exempel: Promenad till jobbet. På förmiddagen jobbar jag och en kollega med diskussionen till den rapport vi skriver som underlag för reviderade råd till gravida och ammande. Vi har läst och bedömt kvaliteten på nordiska studier om kostmönster och risken för komplikationer under graviditeten. Efter några timmar vid skrivbordet är det matlådelunch med kollegorna.

Efter lunch har vi projektgruppsmöte gravida och ammande. Deltagare från olika avdelningar planerar arbetet med att ta fram och formulera råd. Den här gången visar en av Livsmedelsverkets kommunikatörer resultatet från en pop-up undersökning på vår webbsida för gravida och vi diskuterar de synpunkter som kommit fram.

En kopp te och så uppdaterar jag webbtexterna om några mineraler. De gås igenom en gång om året och det var inga stora ändringar denna gång. Innan jag hämtar barn på fritids hinner jag också svara på mejl om ett Nordiskt projekt om att utveckla metoder för att värdera hälsoeffekter när det finns både risk och nytta med viss mat.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?

Nutritionist är en smal utbildning och man måste vara flexibel eller komplettera för att hitta rätt i arbetslivet. Inom statlig verksamhet är till exempel livsmedelsvetenskap, beteendevetenskap, kommunikation eller toxikologi användbara ämnen. Att bredda sig i forskarutbildning eller med en Master tror jag är smart.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?

Ett väldigt allmänt tips är att lyfta blicken och se till de stora dragen i vad vi vet om kost och hälsa. Under utbildningen läser man om detaljer, och när man är färdigutbildad kommer alla fråga en om detaljer. Men om även vi som har en ordentlig utbildning fastnar i detaljer kommer människor inte orka lyssna och göra förändringar som är bra för hälsan.

Jag tycker det är vårt ansvar att lyfta fram helheten och att vi i stort vet vi vad som är hälsosam mat. Utmaningen är att göra det och samtidigt vara ödmjuk för att det hela tiden kommer ny forskning som bidrar till att nyansera helhetsbilden.