NEON-möte Dag 2

Den 12 och 13 oktober hölls årets NEON (Nätverket Epidemiologi Och Nutrition) möte på plats i Stockholm. Maja och Hanna från Nutritionistföreningens styrelse var på plats dag 2 av konferensen och tog del av fyra intressanta presentationer med temat BIG DATA on diet and physical activity and health. Nedan kommer en kortare sammanfattning om de olika föredragen.

 

Ultra-processed food advertisement (outdoors and digital) exposure on behaviours associated with obesity development in Swedish adolescents

Först ut presenterade Ioannis Ioakeimids, Senior researcher på Karolinska Institutet sin forskning om reklam för ultra-processad mat. Elever från två områden i Stockholm, med olika socioekonomisk status, fick rapportera in bilder på all matrelaterad reklam de såg. Fältstudier genomfördes då forskare var ute och tog bilder på reklam som förekom i de utvalda områdena.

Resultaten visade att personer i området med hög socioekonomisk status utsattes för mindre reklam för ultra-processad mat i förhållande till annan matrelaterad reklam. Området med lägre socioekonomisk status blev exponerade för mer reklam gällande ultra-processad mat och mindre annan matrelaterad reklam. 

Om det låter som ett intressant område är detta två studierna från Ioannis som diskuterades under mötet: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34048353/ och ​​https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31864323/.

Den 9 November finns det möjlighet att vidare lyssna på ämnet; länk till anmälan har ännu inte kommit.

 

PhD student discussion: Dietitians’ usage of Telenutrition before and during Covid-19

Sarah Persson, PhD student vid Umeå Universitet var nästa talare och presenterade sin pågående forskning om dietisters användning av webbaserade tjänster innan och under Covid 19. Idag har alla regioner i Sverige tillgång till digitala plattformar för kontakt med patienter, detta infördes 2016 men då användes det endast av en region. I studien undersöktes hur väl de webbaserade tjänsterna användes och togs emot av dietister, detta gjordes genom 2 enkätstudier genomförda 2016 och 2021.

Studien 2016 resulterade i 71 enkätsvar där 16% använde tjänsterna varav 42% upplevde användandet som positivt. Vid uppföljningen 2021 svarade 125 personer på enkäten och 60% använde det regelbundet varav 89% upplevde det som positivt. Det diskuterades att ökningen kan bero på att pandemin har påverkat användningen eftersom personbesök försvårades samt att det användes i flera regioner 2021. Trots det tror Sarah att webbtjänster är här för att stanna som komplement för traditionell vård.  

 

PhD student discussion: The DiaCert-study – A digital intervention to promote physical activity among patients with type 2 diabetes 

Madeleine Hummel, PhD student vid Karolinska Institutet diskuterade sin pågående studie “The DiaCert-study” som är en digital intervention för promotion av fysisk aktivitet hos typ-2 diabetes patienter. Studien använde sig av en app som heter DiaCert som registrerar deltagarens individuella stegmål för dagen. Om målet uppnås ges positiv feedback. Kontrollgruppen fick inte ta del av appen utan erbjöds enbart vanlig vård. 

Interventionsgruppen fick använda appen i 3 månader och båda grupperna följdes upp efter 3 och 6 månader. I uppföljningen mättes deltagarnas fysiska och mentala hälsa med hjälp av en enkät vilket gav ett mått på deltagarnas hälsorelaterade livskvalitet, blodprover samlades även in vid uppföljningstillfällena.

I studien sågs resultat efter 3 månader mellan de två grupperna men effekterna observerades inte vid 6 månaders uppföljning.   

 

Digital twins and prediction of non-communicable disease

Sist ut att presentera var Gunnar Cedersund, Senior lecturer vid Linköping Universitet som berättade om det senaste inom e-hälsa nämligen digitala tvillingar, även kallat tredje generationen av e-hälsa. Gruppen har skapat en digital kopia av patienten, eller personen i fråga, ner till cellnivå. Genom att använda matematiska modeller för att simulera processer  i organen kan en digital kopia skapas.

Detta innovativa projekt kan stimulera olika scenarion och förutsätta hur en viss behandling, exempelvis i form av kostupplägg, kan påverka personens hälsa. Syftet är att skapa en större förståelse hos individen för sin egen hälsa och varför personen får de kostråd som ges, men också ökad förståelse för hur organen i kroppen påverkas av och med varandra. Arbetssättet är unikt och finns än så länge bara i Sverige. 

Låter detta intressant rekommenderar vi att läsa vidare på https://liu.se/nyhet/digitala-tvillingar-for-att-forsta-hur-kroppen-fungerar