Nutritionistföreningen | vetenskap
77
archive,tag,tag-vetenskap,tag-77,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.4.1,wpb-js-composer js-comp-ver-5.4.7,vc_responsive

7 frågor med Hanna Eneroth

Hej alla!
Dags för fredagsinspiration med ett nytt 7 frågor, denna gång med nutritionisten Hanna Eneroth. Hanna jobbar på Livsmedelsverket och nedan får vi lära oss mer om hur detta är. Vi i styrelsen vill passa på att önska er en fin helg!

 

Eneroth H

 

1. Berätta lite kort om dig själv

Jag bor i Uppsala med min familj och jag jobbar på Livsmedelsverket sedan 2011.

2. Varför valde du att läsa till nutritionist?

Det var så enkelt att jag ville flytta till Stockholm och jag tyckte att Nutritionsutbildningens kurser verkade mest intressanta i universitetets katalog.

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?

Jag är något som kallas risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket. Jag arbetar med att ge andra delar av Livsmedelsverket vetenskapligt underlag som stöd för till exempel att ge råd eller utveckla regler. Jag läste några kurser i Uppsala sista terminen på min utbildning till nutritionist, det ledde till ett exjobb i Sydafrika och sedan till en forskarutbildning inom ett stort projekt i Bangladesh. När jag var nästan framme vid disputationen såg jag en annons om ett vikariat på Livsmedelsverket. Då hade avdelningen för Risk- och nyttovärdering just bildats. Och här trivdes jag och fick möjlighet att stanna.

4. Vad är roligast med det du gör?

Det är bredden och variationen i nutritionsarbetet. Det är både projekt som löper flera år och korta snabba frågor. Jag får också skriva vetenskapliga texter, populärvetenskapligt på webben, föreläsa och prata med journalister, det är oerhört omväxlande och händer mycket.

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Det här är ett exempel: Promenad till jobbet. På förmiddagen jobbar jag och en kollega med diskussionen till den rapport vi skriver som underlag för reviderade råd till gravida och ammande. Vi har läst och bedömt kvaliteten på nordiska studier om kostmönster och risken för komplikationer under graviditeten. Efter några timmar vid skrivbordet är det matlådelunch med kollegorna.

Efter lunch har vi projektgruppsmöte gravida och ammande. Deltagare från olika avdelningar planerar arbetet med att ta fram och formulera råd. Den här gången visar en av Livsmedelsverkets kommunikatörer resultatet från en pop-up undersökning på vår webbsida för gravida och vi diskuterar de synpunkter som kommit fram.

En kopp te och så uppdaterar jag webbtexterna om några mineraler. De gås igenom en gång om året och det var inga stora ändringar denna gång. Innan jag hämtar barn på fritids hinner jag också svara på mejl om ett Nordiskt projekt om att utveckla metoder för att värdera hälsoeffekter när det finns både risk och nytta med viss mat.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?

Nutritionist är en smal utbildning och man måste vara flexibel eller komplettera för att hitta rätt i arbetslivet. Inom statlig verksamhet är till exempel livsmedelsvetenskap, beteendevetenskap, kommunikation eller toxikologi användbara ämnen. Att bredda sig i forskarutbildning eller med en Master tror jag är smart.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?

Ett väldigt allmänt tips är att lyfta blicken och se till de stora dragen i vad vi vet om kost och hälsa. Under utbildningen läser man om detaljer, och när man är färdigutbildad kommer alla fråga en om detaljer. Men om även vi som har en ordentlig utbildning fastnar i detaljer kommer människor inte orka lyssna och göra förändringar som är bra för hälsan.

Jag tycker det är vårt ansvar att lyfta fram helheten och att vi i stort vet vi vad som är hälsosam mat. Utmaningen är att göra det och samtidigt vara ödmjuk för att det hela tiden kommer ny forskning som bidrar till att nyansera helhetsbilden.