Nutritionistföreningen | Kost och Cancer – hur hänger det ihop?
21938
post-template-default,single,single-post,postid-21938,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.4.1,wpb-js-composer js-comp-ver-5.4.7,vc_responsive

Kost och Cancer – hur hänger det ihop?

I torsdags, den 17 oktober, var nutritionistföreningens ordförande Lovisa Wilhelmsson på ett seminarium om Kost och Cancer i Karlstad. Seminariet arrangerades av Cancerfonden och Dietisternas Riksförbund. Nedan kan ni läsa en sammanfattning om det som sades.

Elin Ramfalk, chef över prevention på Cancerfonden inledde kvällen med följande:

  • Minst ⅓ av alla cancerfall kan förebyggas m.h.a hälsosamma levnadsvanor.
  • Antal cancerfall ökar. Varje år drabbas 60.000 människor. Dels lever vi längre, men man räknar med att 20.000 cancerfall (⅓) orsakas av levnadsvanor.
  • Idag överlever ⅔ sin cancerdiagnos. På 70-talet överlevde ⅓.
  • Stat, kommun, region, sjukvård, privata och ideella aktörer – alla behöver hjälpas åt i förebyggandet av cancer.

Hur hänger kost och cancer ihop?
Isabel Drake, forskare Lunds universitet (epidemiologi) 

Drake gick igenom bakgrunden till kostens påverkan på cancerrisken och förklarade hur forskningen går till. Både våra gener och miljön påverkar vår arvsmassa. Miljöfaktorer är t.ex. rökning, övervikt/fetma och exponering via kosten. Seminariet fokuserade på kostens betydelse. Kost är dock svårstuderat och komplext. Vi äter inte enskilda näringsämnen eller livsmedel och kost är svårt att mäta. Slutsatser om enskilda komponenter i kosten är därför svåra att dra – att se kosten som en helhet är viktigast.

Vad är skillnaden på interventionsstudier och observationsstudier? Interventionsstudier ger ett orsakssamband, kan påvisa kausalitet. Observationsstudier ger statistiska samband, korrelationer. Det är dock svårt att endast använda interventionsstudier på kost och cancer eftersom cancer tar tid att utveckla samt att kost är svårt att kontrollera för.

Det finns olika mekanismer för att förklara samband mellan kost och cancer. Direkta: sammantagen effekt av skyddande antioxidanter, carcinogener (t.ex. alkohol) och förvärvade carcinogener (bildas ex. vid matlagning). Indirekta: energibalans och vikt, patogener i mat och förvaring av mat. Exempelvis: Alkohol bryts ner i kroppen till acetaldehyd, vilket kan ge DNA-skador och således leda till cancer. Övervikt och fetma kopplas till 13 olika cancertyper. Mekanismen bygger på inflammation till följd av den hormonellt aktiva fettväven (bl.a. insulin, tillväxthormon och östrogen). Rött kött och charkuterier kopplas till tjock- och ändtarmscancer. Beror på tillagning (stekning, grillning), nitrit-tillsatser och tarminflammation.

Matvanor som minskar risken för cancer
Charlotta Rubin, leg. dietist och folkhälsovetare, Dietisternas Riksförbund

Dietisten Charlotta Rubin inledde med orden “Gör rätt mestadels av tiden”. Sedan konstaterade hon att vikten är central vid cancerprevention. Därför är både kost och fysisk aktivitet aktuellt. De allmänna rekommendationerna från World Cancer Research Fund följer nedan. Den första punkten är viktigast och de övriga är alla betydande, utan inbördes ordning. 

  1. Håll en hälsosam vikt. Riktlinje: BMI inom spannet 18,5-24,9 rekommenderas. Ligg så lågt som möjligt. Midjemått kan användas som ett komplement till BMI.  
  2. Hälsosamma matvanor. Ät mest fullkorn, grova grönsaker, frukt, bär och baljväxter. Rekommendationen är 30 g fibrer/dag då det ökar tarmmotoriken och -passagen, vilket “sköljer ut” cancerframkallande ämnen, samt minst 500 g frukt, grönsaker och baljväxter per dag.
  3. Begränsa rött kött och undvik charkuterier. Ät max 350-500 g rött kött/vecka. Ät helst inga charkprodukter alls. Det gäller även kyckling- och kalkonbaserade alternativ (även om de är något bättre). Vegetariska alternativ går dock bra att äta. 
  4. Begränsa alkoholkonsumtionen – helst nolltolerans. 
  5. Begränsa intaget av skräpmat. Indirekt påverkan på cancer genom vikten (innehåller mycket energi men lågt näringsinnehåll och är lättillgängligt). 
  6. Begränsa sockersötad läsk. Även juice och saft. Indirekt påverkan genom vikten. Drick vatten.
  7. Förlita dig inte på kosttillskott för prevention av cancer. Ät varierat istället. Finns risker med multivitamin-/mineraltillskott. Undantagsfall är bristtillstånd.
  8. Var fysiskt aktiv i vardagen. Begränsa stillasittandet. Rekommendationen är minst 150 min/vecka eller 30 min/dag måttlig fysisk aktivitet.
  9. Om du kan, amma ditt barn (minskar risken för bröstcancer).
  10. Efter cancerdiagnos – följ råden om du kan.

Sant och falskt om kost och cancer
Maiju Watterhall, leg. dietist och sakkunnig, Cancerfonden

“Hitta din egen väg – gör rätt så ofta du kan”

Sant eller falskt? Watterhall reder ut myterna.

  • Akrylamid leder till cancer? Nej (ytterst liten risk).
  • Är korv lika farligt som rökning vad gäller cancerrisk? Ja. Båda är ungefär lika cancerframkallande, men rökning medför en större risk för den som går från noll till ett paket om dagen.   
  • Socker orsakar cancer? Nej. Men indirekt en risk via viktuppgång. 
  • Cancerceller kan svältas ut genom att undvika socker? Nej. När man är sjuk behöver kroppen energi för att orka läka. 
  • Aspartam är cancerframkallande? Nej

Watterhalls viktigaste budskap till åhörarna är källkritik. Var kritisk när du läser rubrikerna i kvälls- och dagspressen. Var medveten om att det inte är den bästa forskningen som når ut till allmänheten. Medicinska tidskrifter publicerar främst randomiserade kontrollstudier (RCT), medan de artiklar som släpps till pressen i störst utsträckning är observationsstudier.  Hon avslutar med en uppmaning om att fokusera på att främja hälsa – ät och gör det du mår bra av.

“Livet går inte ut på att undvika cancer”

Nugding – hur kan vi knuffas mot hälsosammare val?
Samuel Salzer, beteendestrateg, Beteendelabbet

Samuel Salzer säger att vi människor har kunskapen och viljan, men saknar handlingen för hälsosamma beteenden. Han förklarar att det finns två system för beslutsfattande: det reflektiva systemet och det automatiska systemet. Det senare dominerar vid stress, trötthet och hunger och tenderar att leda till sämre val, medan det första är vårt eftertänksamma system, som vi använder för att ta rationella beslut. Nudging innebär lätta knuffar i rätt riktning – mot hälsosammare val. För att kunna använda nudging behöver vi förstå hur vi tar beslut och därefter skapa gynnsamma miljöer för hälsosamma beslut. Han lyfter ett citat från beteendeekonomen och nobelpristagaren Richard Thaler:

“Människor är inte korkade. Världen är komplex”

Han menar att vi inte kan skylla oss själva när vi tar dåliga beslut, utan behöver förstå att miljön omkring oss påverkar våra val. Han tipsar sedan om tre nudgeverktyg som kan användas i vardagen. Utgå från dig själv och dina svagheter när du använder dig av tipsen.

  • Förändra placering – synliggör det önskade valet. Organisera din hemmiljö för att gynna hälsosamma val. 
  • Ändra standardvalet – gör det önskvärda beteendet förvalt. Ex. mindre tallrikar minskar portionsstorleken och vegetariskt förval ökar intaget av grönsaker. 
  • Personligt kontrakt – gör ett avtal med ditt framtida jag. I en studie såg man att de som planerade in sin träning ökade sin fysiska aktivitet mest. Planera för både framgång och fall (ha alltid en plan B).

Genom att använda kunskapen vi nu lärt oss av samtliga experter på temat Kost och Cancer kan vi som individer leva lite mer hälsosamt och på så vis minska risken att drabbas av cancer. Medan vi gör det behöver de stora aktörerna samarbeta för att fortsätta arbetet med cancerprevention. Förresten, glöm inte att bidra till cancerforskningen genom att köpa Rosa bandet.

No Comments

Sorry, the comment form is closed at this time.