Nutritionistföreningen

3 maj, 2018 In 7 frågor, Intervjuer

7 frågor med Elin Lilja

Hej alla!
Välkommen till en ny omgång av 7 frågor. Denna gång en intervju med Elin Lilja, Nutritionist i arbete med offentliga måltider på Stockholm Stad. Ni får ta del av hennes arbetsliv och tankar om framtiden för nutritionister, med tips till de blivande.
En trevlig helg önskas alla våra medlemmar!

Berätta lite kort om dig själv
Efter mer än 10 år i reklambranschen bytte jag bana helt och började läsa nutrition. Jag tog examen 2014 och fick direkt jobb som kvalitetsansvarig på ett livsmedelsföretag. Där fick jag verkligen kombinera mina kunskaper i kommunikation med nutrition. Jag är starkt intresserad av kost som helhet och offentliga måltider i synnerhet.
Varför valde du att läsa till nutritionist?
Uteslutningsmetoden kan man nästan säga! När jag lämnade reklambranschen visste jag att jag ville till naturvetenskapen men inte precis vart. ”Nåt inom djur, natur och hälsa” var tanken och biologi trodde jag. Men efter att ha läst ett naturvetenskapligt basår tänkte jag om. Hälsa bestämde jag mig för och dietist var väl det jag kände till bäst, men eftersom det inte finns i Stockholm hittade jag nutritionen istället, som dessutom lät mycket bredare och passade mig bättre. Mitt mål under utbildningen var hela tiden offentliga måltider och att kunna nyttja mina detaljerade kunskaper i näringslära i ett folkhälsoperspektiv.
Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?
Mitt sikte har hela tiden varit på den offentliga måltiden. Direkt efter examen jobbade jag på ett livsmedelsföretag för att öka min erfarenhet inom livsmedel och kvalitetsarbete. Den erfarenheten i kombination med min tidigare karriär inom kommunikation, länkade perfekt till mitt nuvarande arbete på Stockholm stad.
Här arbetar jag med offentliga måltider som ansvarig för de avtal för livsmedel som Stockholms kommunala verksamheter köper genom, framförallt skola, förskola och äldreomsorg. Mitt arbete omfattar allt som har med avtalen att göra, från sortimentsarbete, uppföljning av ställda krav, medverkan i olika arbetsgrupper, specialistkunnig i övriga kostrelaterade projekt. Jag är även projektledare för stadens stora matmässa.
Vad är roligast med det du gör?
Att det är dynamiskt och innehållsrikt. I ramen för alla livsmedelsinköp som görs finns så mycket att arbeta med. Mitt operativa arbete med uppföljning av avtalen och att hålla anbudssortimentet levande, blandas upp med strategiska arbeten i olika nivåer inom staden. Jag möter och samarbetar med många andra kostkompetenser, tex dietister och kostekonomer, vilket ger en utmärkt bredd i de frågor vi hanterar.
Hur ser en vanlig dag ut för dig?
Mitt arbete går i första hand ut på att se att våra avtal efterföljs och flyter. Min funktion är därför ofta en länk mellan de som beställer (tex köken) och leverantören. Återkommande är hantering av många detaljerade frågor om hur avtalet ska tolkas.
Min dag varierar annars beroende på tid på året och var i en avtalsperiod vi befinner oss. Just nu går vi in i arbete inför en ny upphandling. Det innebär mycket planeringsarbete och många möten i olika typer av arbetsgrupper. Periodvis gör jag köksbesök för att se vilka förutsättningar som olika typer av kök har och vilka av våra avtalskrav som funkar och vad som inte funkar. Andra perioder sitter jag med leverantörerna med de befintliga avtalen, ser hur de fungerar och att tex våra högt satta djurskydds- och miljökrav efterföljs.
Hur ser du på framtiden för nutritionister?
Bara fantasin sätter gränser! Fördelen med nutrition är att det är en kunskap och inte ett yrke. Det ger oändliga variationsmöjligheter. Kompetens inom evidensbaserad kost har kanske aldrig varit viktigare än nu. I en tid när intresse för hälsa är större än någonsin behövs (bla) nutritionisten för att tolka, filtrera och nyansera. Kan vi hitta en balans i detta är möjligheterna obegränsade.
Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?
Fördelen med nutrition är som sagt att det är kunskap och inte ett yrke. Men det kan också vara lite handikappande. Ett tips framförallt till studenter, är därför att klura ut vad du siktar på och jobba mot det. Komplettera utbildningen med något som spetsar dig och gör dig unik. Det kan vara juridik, projektledning, ekonomi, kommunikation osv. Kom ihåg att lyfta fram alla dina kvaliteter!

13 april, 2018 In 7 frågor, Intervjuer

7 frågor med Hanna Eneroth

Hej alla!
Dags för fredagsinspiration med ett nytt 7 frågor, denna gång med nutritionisten Hanna Eneroth. Hanna jobbar på Livsmedelsverket och nedan får vi lära oss mer om hur detta är. Vi i styrelsen vill passa på att önska er en fin helg!

1. Berätta lite kort om dig själv

Jag bor i Uppsala med min familj och jag jobbar på Livsmedelsverket sedan 2011.

2. Varför valde du att läsa till nutritionist?

Det var så enkelt att jag ville flytta till Stockholm och jag tyckte att Nutritionsutbildningens kurser verkade mest intressanta i universitetets katalog.

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?

Jag är något som kallas risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket. Jag arbetar med att ge andra delar av Livsmedelsverket vetenskapligt underlag som stöd för till exempel att ge råd eller utveckla regler. Jag läste några kurser i Uppsala sista terminen på min utbildning till nutritionist, det ledde till ett exjobb i Sydafrika och sedan till en forskarutbildning inom ett stort projekt i Bangladesh. När jag var nästan framme vid disputationen såg jag en annons om ett vikariat på Livsmedelsverket. Då hade avdelningen för Risk- och nyttovärdering just bildats. Och här trivdes jag och fick möjlighet att stanna.

4. Vad är roligast med det du gör?

Det är bredden och variationen i nutritionsarbetet. Det är både projekt som löper flera år och korta snabba frågor. Jag får också skriva vetenskapliga texter, populärvetenskapligt på webben, föreläsa och prata med journalister, det är oerhört omväxlande och händer mycket.

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Det här är ett exempel: Promenad till jobbet. På förmiddagen jobbar jag och en kollega med diskussionen till den rapport vi skriver som underlag för reviderade råd till gravida och ammande. Vi har läst och bedömt kvaliteten på nordiska studier om kostmönster och risken för komplikationer under graviditeten. Efter några timmar vid skrivbordet är det matlådelunch med kollegorna.

Efter lunch har vi projektgruppsmöte gravida och ammande. Deltagare från olika avdelningar planerar arbetet med att ta fram och formulera råd. Den här gången visar en av Livsmedelsverkets kommunikatörer resultatet från en pop-up undersökning på vår webbsida för gravida och vi diskuterar de synpunkter som kommit fram.

En kopp te och så uppdaterar jag webbtexterna om några mineraler. De gås igenom en gång om året och det var inga stora ändringar denna gång. Innan jag hämtar barn på fritids hinner jag också svara på mejl om ett Nordiskt projekt om att utveckla metoder för att värdera hälsoeffekter när det finns både risk och nytta med viss mat.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?

Nutritionist är en smal utbildning och man måste vara flexibel eller komplettera för att hitta rätt i arbetslivet. Inom statlig verksamhet är till exempel livsmedelsvetenskap, beteendevetenskap, kommunikation eller toxikologi användbara ämnen. Att bredda sig i forskarutbildning eller med en Master tror jag är smart.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?

Ett väldigt allmänt tips är att lyfta blicken och se till de stora dragen i vad vi vet om kost och hälsa. Under utbildningen läser man om detaljer, och när man är färdigutbildad kommer alla fråga en om detaljer. Men om även vi som har en ordentlig utbildning fastnar i detaljer kommer människor inte orka lyssna och göra förändringar som är bra för hälsan.

Jag tycker det är vårt ansvar att lyfta fram helheten och att vi i stort vet vi vad som är hälsosam mat. Utmaningen är att göra det och samtidigt vara ödmjuk för att det hela tiden kommer ny forskning som bidrar till att nyansera helhetsbilden.

28 mars, 2018 In 7 frågor med, Intervjuer

7 frågor med Emma Sjögren

Hej alla!

I detta inlägg ställer vi sju frågor till Emma Sjögren som studerat Nutrition och livsmedelskunskap i Kalmar. Sedan examen har hon jobbat inom olika livsmedelsföretag med spännande arbetsuppgifter.

Vi frågar mer om utbildningen i Kalmar och tar reda på vilka yrkesmöjligheter Emma har haft efter utbildningen.

1. Berätta lite kort om dig själv

Jag heter Emma Sjögren, är 27 år gammal och bor i Helsingborg. Jag jobbar sedan 2016 på Findus, numera på huvudkontoret i Malmö. På fritiden är jag också gruppträningsinstruktör på Fitness24Seven.

2. Du har studerat Nutrition och livsmedelskunskap i Kalmar. Hur kommer det sig att du valde att läsa utbildningen och på vilket sätt skiljer den sig från andra nutritionsutbildningar?

Det var från början nutritionsdelen som fick mig att bli intresserad av programmet. Ju längre in i utbildningen vi kom insåg jag hur mycket kemi det var, kemi kopplat till mat och kroppen. Det var så spännande och visade sig att det passade mig perfekt. Det är det som skiljer denna utbildning från övriga nutritionistutbildningar, man får en kandidatexamen i kemi med inriktning på livsmedel.

3. Vilka typer av kurser läste ni på programmet? Såhär i efterhand, är det någon av kurserna som varit extra lärorik och som du haft nytta av i ditt arbete?

I början var det mycket grunderna inom kemi, sen blev det mer inriktat på livsmedel och även nutritionsdelen. Vi läste biokemi, livsmedelskemi, livsmedelsmikrobiologi men också nutrition och fysiologi. De kurser som jag har mest nytta av idag i mitt arbete är de kurser som berörde mikrobiologi.

4. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?

Idag jobbar jag på kvalitetsavdelningen på Findus som Supplier Assurance Manager. Det innebär att jag jobbar med att kvalitetssäkra Findus leverantörer, att de uppfyller de standarder som finns och de krav som vi ställer. Jag reser alltså en del i mitt arbete till våra leverantörer och kontrollerar deras kvalitetsarbete på plats.

Jag fick mitt första jobb direkt efter examen på Arla i Kalmar som laboratorieassistent, där jag även jobbade extra under studietiden. Min sambo fick jobb på västkusten och jag hittade ett vikariat på Findus, vilket var ett företag som jag länge tänkt att jag skulle vilja jobba på. På grund av många omorganisationer fick jag förfrågan om en tillsvidaretjänst och här är jag idag!

5. Vad är roligast med det du gör?

Det roligaste med mitt jobb är att jag lär mig nya saker varje dag. Man ställs inför många svåra och kluriga situationer, men det är otroligt utvecklande. Jag får se många olika livsmedelsindustrier, träffa mycket människor och jag får testa mycket mat, haha! Det är en fantastisk förmån.

6. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Ingen dag är den andra lik. När man jobbar på en kvalitetsavdelning så vet man aldrig vad som dyker upp, det är det som gör jobbet så spännande! Det kan vara allt från en dag med bara inbokade möten, till en dag som endast består av resor eller en heldag i en fabrik.

7. Vad tror du att du gör om 10 år?

Om 10 år tror jag att jag har ett liknande arbete som jag har idag men med så mycket mer erfarenhet. Förhoppningsvis är jag mer inriktad och kanske rent av specialist på ett visst område!

18 mars, 2018 In Intervjuer, Studier, Utbyte

Nutritionist på utbyte

Hej kära läsare!

Oavsett om man funderar på att läsa en termin, ett år eller längre utomlands eller inte ägnat en tanke åt det, kan det vara kul att få inblick i detta från någon som gjort ett utbyte.

Emmie Söderström är utbildad nutritionist som läser masterprogrammet i nutrition på Stockholms Universitet och Karolinska Institutet. Hon är dessutom styrelseledamot i Nutritionistföreningens styrelse. Under hösten 2017 fick hon möjligheten att studera utomlands och valet föll på New York och New York University (NYU). Vi har ställt några frågor till henne.

Varför utlandsstudier och varför New York?

Till en början var jag osäker på om jag ville studera utomlands men en kurskamrat drog med mig på ett möte på Stockohlms Universitet. När jag insåg att New York var en av städerna man kunde åka tiill visste jag att om det är någonstans jag ska åka då är det dit! Efter ansökan och några veckors väntan fick jag veta att jag hade turen att bli nominerad till en av två platser. Allt kändes som en dröm då jag alltid älskat New York och velat prova på att bo där.

Hur var det annorlunda att studera i New York jämfört med Stockholm?

På NYU läser man alla kurser samtidigt och inte en åt gången som jag gjort här hemma. Jag upplevede därmed att det var mer att göra. Överlag kändes studierna mer stressiga än hemma i Sverige. Upplevde även att studenterna förväntades göra så många saker utöver skolan, som internships, jobba ideellt och så vidare. En annan miljö än vad i alla fall jag var van vid hemifrån.

Vad läste du för kurser och var det någon som stack ut från mängden?

En salig blandning av kurser relaterade till mat/nutrition på något sätt. Jag läste allt från mathistoria, nutrition för barn, urban odling, en matlagningskurs samt en kurs som belyste globala matproblem relaterade till politik och klimat.

Jag tycker att kursen i urban odling något som var extra spännande då det var ett helt nytt område för mig. Fick bland annat lära mig om odlingsmetoden hydroponisk odling, en metod där man inte använder sig av jord utan odlar växter direkt i vatten, som berikats med all näring växterna behöver. Samtidigt används en artificiell ljuskälla, vilket möjliggör odling på en rad olika platser. Att systemet dessutom är platseffektivt gör det intressant för framställning av mat. Hade aldrig tidigare hört om konceptet i Sverige men så fort jag kom hem kunde jag läsa om projekt runt om Stockholm som använder sig av metoden, vilket kändes oerhört spännande!

Vad var det bästa med att bo i New York?

Att prova på att bo i en favoritstad, känns sig som hemma och lära känna nya människor. Att New York dessutom har allt att erbjuda inom matväg och underhållning är ett stort plus! Skulle absolut kunna tänka mig att flytta tillbaka dit och bo där under en period!

Skulle du rekommendera utlandsstudier för blivande nutritionister?

Ja, absolut! Jag tror att genom att studera i ett annat land så kan man lära sig otroligt mycket om sig själv men även få nya perspektiv inom sitt huvudområde. Man får även möjlighet att knyta kontakter med andra människor verksamma inom samma bransch, vilket jag tror kan vara värdefullt för framtiden. Det är mycket jobb med att komma iväg men i slutändan är allt slit!

New York är lite av ett matmecka, har du haft någon häftig eller annorlunda matupplevelse som du vill dela med dig av?

Ja! Under min sista dag gick jag för att äta Impossible burger. Det är en vegetarisk hamburgare som smakar och ser ut som kött. Själva “köttet” till och med blöder. Tycker att denna burgare är ett bra exempel på hur mattrenden med mer vegetarisk mat, nutritionsvetenskap samt ett businesstänk kommer samman och skapat en unik produkt. Verkligen inspirerande och hamburgaren är något jag kan rekommendera alla som åker till USA att testa på. Innan vi vet ordet av finns den säkert i Sverige också!

17 februari, 2018 In 7 frågor, Intervjuer

7 frågor med Fredrik Rosqvist

Hej!

I serien 7 frågor träffar vi nutritionister i arbetslivet. Tanken bakom serien är att lyfta fram yrket och visa på den stora bredd som utbildningen ger. Denna gång är vi glada att presentera nutritionisten och forskaren Fredrik Rosqvist. Fredrik gör för närvarande sin Postdok vid University of Oxford med fokus på fettsyrametabolismen. Mycket spännande tycker vi och önskar honom stort lycka till!

1. Berätta lite kort om dig själv

Jag tog examen 2010, därefter gick jag raka vägen in i forskningsvärlden. Jag blev projektanställd på deltid för att jobba med en interventionsstudie i Uppsala, där jag också hade gjort mitt examensarbete. Därefter blev jag antagen som doktorand på heltid och försvarade min avhandling 2016, som handlade om olika fetters effekt på kroppssammansättning, fettinlagring och metabolism.

2. Varför valde du att läsa till nutritionist?

Jag blev fascinerad av hur maten påverkar kroppen och ville förstå hur/varför. Intresset uppstod när jag var ca 15 år och insåg att kosten påverkar idrottsliga prestationer. Nutritionsintresset som sådant tog dock snabbt överhanden och under gymnasiet gick jag all-in för att bli nutritionist. Jag hade inget specifikt yrkesmål när jag började utan har hela tiden drivits av min egen nyfikenhet av att vilja förstå mer, och det gäller fortfarande.

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?

Ända sedan jag blev doktorand har jag jobbat heltid med forskning. Under studietiden fick jag klart för mig att jag ville forska, så inför mitt examensarbete sökte jag upp en grupp som ägnade sig åt det jag själv helst skulle vilja göra, nämligen kostinterventioner med fokus på fett; se punkt 1. Efter att min avhandling var klar stannade jag kvar i samma grupp ytterligare ett år samtidigt som jag planerade för nästa steg, att byta forskargrupp en tid för att inhämta nya kunskaper och bli mer självständig som forskare (postdok). Jag planerade ett projekt och beviljades pengar för detta, så nu gör jag min postdok vid University of Oxford där jag undersöker fettsyrametabolismen i levern med hjälp av stabila isotoper.

4. Vad är roligast med det du gör?

Det roligaste är att försöka förstå fysiologin bakom de resultat/effekter vi ser i våra studier, väva samman detta med vad som observerats i tidigare studier och skriva ihop en artikel som bidrar med ny information/förståelse. Att tolka data helt enkelt. För att kunna göra det behöver man vara väl insatt i ämnet, vilket innebär att läsa många artiklar och fundera mycket, vilket jag finner stimulerande. Det är en väldigt häftig känsla att kunna bidra med en ny pusselbit. Att åka på konferens och presentera sina resultat, ta del av andras och diskutera med forskare inom samma fält är också väldigt stimulerande.

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

En ”vanlig” dag är omväxlande och beror helt på vilken (studie)fas vi befinner oss i. Jag jobbar främst med interventionsstudier; först ska studien planeras och läggas upp noggrant för att kunna besvara huvudfrågeställningen – vad ska deltagarna äta och hur länge? Vilka deltagare ska vi inkludera och hur många? Vilka mätningar ska vi göra? osv. I denna fas blir det mycket diskussion med medarbetare om för- och nackdelar, liksom jämförelser med tidigare litteratur. När detta är gjort skrivs en ansökan om etisk prövning, där upplägget förklaras i detalj och risker för deltagarna vägs mot kunskapen studien förväntas ge; så det krävs en hel del förarbete innan studien kan börja. När studien väl är igång blir det ofta mycket logistik och praktiska göromål– kommunicera med och träffa deltagare, dela ut studielivsmedel, utföra mätningar/samla in data, analysera prover på labb etc – vilket är en intensiv men väldigt givande period. När studien väl är genomförd återstår statistisk analys av data och försöka förstå vad det blev av allt, och skriva en eller flera artiklar.
Periodvis går mycket tid till att skriva ansökningar om pengar.
Nu under postdokperioden ligger mycket fokus på att lära nya tekniker för att studera ämnet djupare.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?

Jag är positiv och är av uppfattningen att framtiden blir vad vi gör den till. Vet man vad man vill och vågar satsa tror jag framtiden ser bra ut.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?

Fundera på vad du vill ha ut av utbildningen/vad du vill göra när du blir ”klar” – vad behöver du göra för att komma dit? Komplettera utbildningen därefter. Våga satsa på det du vill göra, men var beredd att jobba för det. Skaffa (relevant) erfarenhet under tiden om möjligt, t ex sommarjobb inom livsmedelsindustrin, i någon forskargrupp, kurs i statistik, retorik, presentationsteknik, skrivande etc.