Nutritionistföreningen | Intervjuer
57
archive,paged,category,category-intervjuer,category-57,paged-3,category-paged-3,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.4.1,wpb-js-composer js-comp-ver-5.4.7,vc_responsive

Nutritionist på utbyte

Hej kära läsare!

Oavsett om man funderar på att läsa en termin, ett år eller längre utomlands eller inte ägnat en tanke åt det, kan det vara kul att få inblick i detta från någon som gjort ett utbyte.

Emmie Söderström är utbildad nutritionist som läser masterprogrammet i nutrition på Stockholms Universitet och Karolinska Institutet. Hon är dessutom styrelseledamot i Nutritionistföreningens styrelse. Under hösten 2017 fick hon möjligheten att studera utomlands och valet föll på New York och New York University (NYU). Vi har ställt några frågor till henne.

image4

 

Varför utlandsstudier och varför New York?

Till en början var jag osäker på om jag ville studera utomlands men en kurskamrat drog med mig på ett möte på Stockohlms Universitet. När jag insåg att New York var en av städerna man kunde åka tiill visste jag att om det är någonstans jag ska åka då är det dit! Efter ansökan och några veckors väntan fick jag veta att jag hade turen att bli nominerad till en av två platser. Allt kändes som en dröm då jag alltid älskat New York och velat prova på att bo där.

Hur var det annorlunda att studera i New York jämfört med Stockholm?

På NYU läser man alla kurser samtidigt och inte en åt gången som jag gjort här hemma. Jag upplevede därmed att det var mer att göra. Överlag kändes studierna mer stressiga än hemma i Sverige. Upplevde även att studenterna förväntades göra så många saker utöver skolan, som internships, jobba ideellt och så vidare. En annan miljö än vad i alla fall jag var van vid hemifrån.

Vad läste du för kurser och var det någon som stack ut från mängden?

En salig blandning av kurser relaterade till mat/nutrition på något sätt. Jag läste allt från mathistoria, nutrition för barn, urban odling, en matlagningskurs samt en kurs som belyste globala matproblem relaterade till politik och klimat.

Jag tycker att kursen i urban odling något som var extra spännande då det var ett helt nytt område för mig. Fick bland annat lära mig om odlingsmetoden hydroponisk odling, en metod där man inte använder sig av jord utan odlar växter direkt i vatten, som berikats med all näring växterna behöver. Samtidigt används en artificiell ljuskälla, vilket möjliggör odling på en rad olika platser. Att systemet dessutom är platseffektivt gör det intressant för framställning av mat. Hade aldrig tidigare hört om konceptet i Sverige men så fort jag kom hem kunde jag läsa om projekt runt om Stockholm som använder sig av metoden, vilket kändes oerhört spännande!

Vad var det bästa med att bo i New York?

Att prova på att bo i en favoritstad, känns sig som hemma och lära känna nya människor. Att New York dessutom har allt att erbjuda inom matväg och underhållning är ett stort plus! Skulle absolut kunna tänka mig att flytta tillbaka dit och bo där under en period!

Skulle du rekommendera utlandsstudier för blivande nutritionister?

Ja, absolut! Jag tror att genom att studera i ett annat land så kan man lära sig otroligt mycket om sig själv men även få nya perspektiv inom sitt huvudområde. Man får även möjlighet att knyta kontakter med andra människor verksamma inom samma bransch, vilket jag tror kan vara värdefullt för framtiden. Det är mycket jobb med att komma iväg men i slutändan är allt slit!

New York är lite av ett matmecka, har du haft någon häftig eller annorlunda matupplevelse som du vill dela med dig av?

Ja! Under min sista dag gick jag för att äta Impossible burger. Det är en vegetarisk hamburgare som smakar och ser ut som kött. Själva “köttet” till och med blöder. Tycker att denna burgare är ett bra exempel på hur mattrenden med mer vegetarisk mat, nutritionsvetenskap samt ett businesstänk kommer samman och skapat en unik produkt. Verkligen inspirerande och hamburgaren är något jag kan rekommendera alla som åker till USA att testa på. Innan vi vet ordet av finns den säkert i Sverige också!

image5

image6

image1

 

7 frågor med Fredrik Rosqvist

Hej!

I serien 7 frågor träffar vi nutritionister i arbetslivet. Tanken bakom serien är att lyfta fram yrket och visa på den stora bredd som utbildningen ger. Denna gång är vi glada att presentera nutritionisten och forskaren Fredrik Rosqvist. Fredrik gör för närvarande sin Postdok vid University of Oxford med fokus på fettsyrametabolismen. Mycket spännande tycker vi och önskar honom stort lycka till!

 

Fredrik Rosqvist

 

1. Berätta lite kort om dig själv

Jag tog examen 2010, därefter gick jag raka vägen in i forskningsvärlden. Jag blev projektanställd på deltid för att jobba med en interventionsstudie i Uppsala, där jag också hade gjort mitt examensarbete. Därefter blev jag antagen som doktorand på heltid och försvarade min avhandling 2016, som handlade om olika fetters effekt på kroppssammansättning, fettinlagring och metabolism.

2. Varför valde du att läsa till nutritionist? 

Jag blev fascinerad av hur maten påverkar kroppen och ville förstå hur/varför. Intresset uppstod när jag var ca 15 år och insåg att kosten påverkar idrottsliga prestationer. Nutritionsintresset som sådant tog dock snabbt överhanden och under gymnasiet gick jag all-in för att bli nutritionist. Jag hade inget specifikt yrkesmål när jag började utan har hela tiden drivits av min egen nyfikenhet av att vilja förstå mer, och det gäller fortfarande.

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?

Ända sedan jag blev doktorand har jag jobbat heltid med forskning. Under studietiden fick jag klart för mig att jag ville forska, så inför mitt examensarbete sökte jag upp en grupp som ägnade sig åt det jag själv helst skulle vilja göra, nämligen kostinterventioner med fokus på fett; se punkt 1. Efter att min avhandling var klar stannade jag kvar i samma grupp ytterligare ett år samtidigt som jag planerade för nästa steg, att byta forskargrupp en tid för att inhämta nya kunskaper och bli mer självständig som forskare (postdok). Jag planerade ett projekt och beviljades pengar för detta, så nu gör jag min postdok vid University of Oxford där jag undersöker fettsyrametabolismen i levern med hjälp av stabila isotoper.

4. Vad är roligast med det du gör?

Det roligaste är att försöka förstå fysiologin bakom de resultat/effekter vi ser i våra studier, väva samman detta med vad som observerats i tidigare studier och skriva ihop en artikel som bidrar med ny information/förståelse. Att tolka data helt enkelt. För att kunna göra det behöver man vara väl insatt i ämnet, vilket innebär att läsa många artiklar och fundera mycket, vilket jag finner stimulerande. Det är en väldigt häftig känsla att kunna bidra med en ny pusselbit. Att åka på konferens och presentera sina resultat, ta del av andras och diskutera med forskare inom samma fält är också väldigt stimulerande.

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

En ”vanlig” dag är omväxlande och beror helt på vilken (studie)fas vi befinner oss i. Jag jobbar främst med interventionsstudier; först ska studien planeras och läggas upp noggrant för att kunna besvara huvudfrågeställningen – vad ska deltagarna äta och hur länge? Vilka deltagare ska vi inkludera och hur många? Vilka mätningar ska vi göra? osv. I denna fas blir det mycket diskussion med medarbetare om för- och nackdelar, liksom jämförelser med tidigare litteratur. När detta är gjort skrivs en ansökan om etisk prövning, där upplägget förklaras i detalj och risker för deltagarna vägs mot kunskapen studien förväntas ge; så det krävs en hel del förarbete innan studien kan börja. När studien väl är igång blir det ofta mycket logistik och praktiska göromål– kommunicera med och träffa deltagare, dela ut studielivsmedel, utföra mätningar/samla in data, analysera prover på labb etc – vilket är en intensiv men väldigt givande period. När studien väl är genomförd återstår statistisk analys av data och försöka förstå vad det blev av allt, och skriva en eller flera artiklar.
Periodvis går mycket tid till att skriva ansökningar om pengar.
Nu under postdokperioden ligger mycket fokus på att lära nya tekniker för att studera ämnet djupare.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?

Jag är positiv och är av uppfattningen att framtiden blir vad vi gör den till. Vet man vad man vill och vågar satsa tror jag framtiden ser bra ut.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?

Fundera på vad du vill ha ut av utbildningen/vad du vill göra när du blir ”klar” – vad behöver du göra för att komma dit? Komplettera utbildningen därefter. Våga satsa på det du vill göra, men var beredd att jobba för det. Skaffa (relevant) erfarenhet under tiden om möjligt, t ex sommarjobb inom livsmedelsindustrin, i någon forskargrupp, kurs i statistik, retorik, presentationsteknik, skrivande etc.

7 frågor med Kristina Andersson

Välkomna till ett nytt blogginlägg, denna gång med Kristina Andersson. Kristina är näringsfysiolog, föreläsare, inspiratör och författare. Vi hoppas att ni blir inspirerade!

Kristina-Andersson

1. Berätta lite kort om dig själv

Kristina Andersson, 39 år, från Skåne men bott i Sthlm sedan 2000 då jag började på nutritionslinjen. Driver eget företag sedan 2008.

2. Varför valde du att läsa till nutritionist?

Jag började läsa biomedicin. Det var fascinationen kring kroppen och hur vi fungerar som lockade mig. Hade väl egentligen läkare också i åtanke från början. Men efter två år på biomedicinarprogrammet så kände jag tydligare och tydligare att jag skulle vilja komma närmre “verkligheten”, människorna och friskvårdstänket. Jag kontaktade då ansvariga på nutritionslinjen och kunde helt enkelt göra en flytt. På den tiden läste man nämligen all kemi, biologi, fysiologi etc. först så de första två åren var nästan identiska. Jag hoppade på nutitionslinjen på termin 4

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?

Jag är egen företagare, skriver böcker, föreläser och gör diverse konsultuppdrag. Jag gör även en hel del media och tv-uppdrag så som barnprogrammet “Här är din mat” och “Biggest loser” Det är väldigt varierat och kul men sjävklart även lite krävande ibland.

Jag fick jobb hos Fredrik Paulun när han skulle starta sitt Näringscenter i januari 2005. Där jobbade jag som verksamhetschef fram till 2009. Det blev min sprängbräda. Jag hade utbildningar, kurser, föreläsningar, klienter, gjorde konsultuppdrag åt företag etc. och fick ingångar i mediabranschen och kontakter på bokförlag därifrån.  Sen fortsatte jag bara på samma sätt i egen regi.

4. Vad är roligast med det du gör?

Oj, det är svårt. Det måste vara variationen. Jag tröttnar snabbt på saker så denna variation är perfekt för mig. Jag älskar tex. att undervisa men efter några dagar så blir jag trött på det. Att grotta ner i ett ämen och sen skriva om det är också jättkul men även det tröttnar man på. Sen att vara ute och inspirera och få föra vidare den fascination jag själv känner är fantastiskt.

De roligaste uppdragen är nog de jag inte själv kan komma på i förväg. När någon kontaktar mig och behöver en näringsfysiolog till något spännade projekt.  Nu händer det ju t.ex mycket spännande i foodtech världen.

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Hahaha.. finns inga vanliga dagar :). Ibland sitter jag vid skrivbordet som vilken kontorsråtta som helst och sköter admin grejer, läser artiklar och förbereder saker. Andra dagar kånkar jag runt i landet på föreläsningar, har möten med samarbetspartners och funderar ut nya smarta, revolutionerande löningar och ibland är det intervjuer och mediagrejer som gäller. Som sagt, väldigt varierat. Men det blir till slut vardag även på det.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?

Jag tror och hoppas att samhället kommer att förstå värdet i att förebygga mer och mer och att vi nutritionister är en viktig pusselbit för att förbättra folkhälsan.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?

Hitta ditt varför, det du är grym på, det du brinner för och sen kör! Har man det drivet så tror jag att det ger väldigt bra förutsättningar för att lyckas. Håll dig uppdaterad och värna om det vetenskapliga tänket som utbildningen ger oss. Det är viktigt i den värld vi lever i idag där det dels händer otroligt mycket forskningsmässigt inom vårt område, dels finns så många andra högljudda röster att “slåss” mot.

 

7 frågor med Anki Sundin

I denna bloggserie ställer vi 7 frågor till nutritionister i arbetslivet och studerande där de berättar om sig själva och sin sysselsättning. Detta är ett led i vårt arbete att lyfta fram och marknadsföra nutritionister samt inspirera våra medlemmar.

Vi är otroligt glada att börja denna serie med Anki Sundin, en framgångsrik och mycket uppskattad nutritionist och föreläsare med många bollar i luften.

unnamed

 

1. Berätta lite kort om dig själv
Jag bor i Stockholm med min familj. Jag tog min magisterexamen (som det hette då) år 2002 och har sedan dess arbetat med nutritionsfrågor i egenskap av konsult inom många olika verksamheter. Till yrket betraktar jag mig faktiskt inte bara som nutritionist, utan också som kommunikatör. Jag menar att vi måste kunna kommunicera vår kompetens och våra kunskaper för att vara med och skapa en arbetsmarknad som efterfrågar nutritionister. Mitt intresse för ekonomi och hållbarhet ledde mig också till att ta en MBA (master of business and administration) på Handelshögskolan i Stockholm för ett antal år sedan.

2. Varför valde du att läsa till nutritionist?
Svar: Nutritionsfrågor, framför allt i kombination med hållbarhet, har alltid intresserat mig. Marknaden för den kompetensen öppnar också upp sig allt mer, så behärskar man båda fälten finns många möjligheter.

3. Vad jobbar du med idag och hur tog du dig dit?
Svar: Jag är egenföretagare sedan 15 år tillbaka och har arbetat med många olika kunder, framför allt inom livsmedelsbranschen, men även inom idrottsrörelsen i sin utvidgade betydelse. Jag började som anställd nutritionist inom en kommun i Stockholm och lärde mig faktiskt en hel del kring att driva en verksamhet där. Efter ett par år ville jag utveckla mina entreprenörsambitioner och startade min egen verksamhet vid sidan om. Successivt drog jag ned på min anställning tills jag vågade säga upp mig helt och driva det egna bolaget på heltid.

4. Vad är roligast med det du gör?
Svar: Att verka på så många olika plan, ha så många olika uppdrag och träffa så många duktiga människor som också drivs av att förbättra processer runt omkring sig.

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig?
Svar: Jag har ett ganska mötestätt schema, men jag avsätter också tid för att arbeta med strategi, planering och budgetfrågor. Jag ser det som mitt arbete att hålla mig ajour kring de frågor jag arbetar med, så jag läser mycket studier och rapporter och deltar vid en del seminarier. Jag kommunicerar mycket med mina kontakter via både blogg och pod, och skriver därför mycket material som jag sedan använder i många olika sammanhang. Mina uppdrag ser sedan mycket olika ut – från produktutveckling och hållbarhet till rena utbildningar och workshops, via författande och framträdanden av olika slag.

6. Hur ser du på framtiden för nutritionister?
Svar: Nutritionister som också kan kommunikation, ekonomi, hållbarhet och/eller livsmedelsjuridik har mycket att erbjuda relevanta verksamheter på arbetsmarknaden.

7. Om du skulle ge ett tips till de nutritionister/blivande nutritionister som läser detta. Vad skulle det vara?
Svar: Att tänka igenom vilka mål man har med sin utbildning och yrke – vad vill jag arbeta med, inom vilken sorts verksamhet vill jag arbeta, och motsvarar löneläget där det som jag strävar efter? Jag tror också att det är bra att nutritionister breddar sig inom ytterligare något fält för att stå sig i konkurrensen på arbetsmarknaden

 

Vi hoppas att ni uppskattar vår nya bloggserie och intervjun med Anki!

God jul och gott nytt år önskar

Nutritionistföreningen